Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Energieffektivisering

En bra tumregel när det kommer till energieffektivisering är Kyotopyramiden, en tolkning av Kyotoprotokollet från 1997 som tagits fram av Skandinaviens största oberoende forskningsinstitut, norska Sintef, i samarbete med den norska statliga bolånebanken Husbanken. Den har blivit allmänt vedertagen inom modern byggteknik i Skandinavien.

Enligt Kyotopyramiden är det första steget i energieffektivisering att minska värmebehovet, därefter elbehovet, att utnyttja solenergi, visa och reglera energianvändning, samt som sista steg att välja energikälla. Det handlar alltså om att fokusera på hur byggnaden använder energi.

Effektfokus

För att effektivisera energisystemet handlar det som tidigare nämnts både om att minska den totala energianvändningen, och om att minska hur mycket energi som byggnaden behöver som max, det vill säga effektbehovet. Nedan BeBo-förstudier har fokuserat på att sammanställa åtgärder som just har fokus på effekt.

Det är viktigt att hushålla med el då elektrifieringen i samhället (som kommer innebära att elanvändningen i industri och transport ökar) ses som en nyckel för att Sverige ska nå målet om att till 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Redan idag finns dock en eleffekt- och kapacitetsproblematik, och flera städer och regioner i Sverige upplever utmaningar med att garantera tillgången till eleffekt. I BeBo-förstudien Goda exempel eleffekt från 2021 sammanställdes goda exempel på åtgärder för minskat eleffektbehov som har genomförts hos svenska flerbostadshusägare för att sådana åtgärder ska kunna genomföras av fler fastighetsägare. Läs mer om förstudien här.

I BeBo-förstudien Effektreduceringsmetoder från 2019 sammanställdes erfarenheter av effektbesparande metoder, tekniker och lösningar, med syfte att ge fastighetsägare bättre förståelse för och förutsättningar att minska effekttopparna i deras fastigheter. Läs mer om förstudien här.

Identifiera och prioritera åtgärder

Baserat på genomförd kartläggning av nuläget, samt uppställda och eventuellt reviderade målsättningar baserade på övergripande strategier kan relevanta åtgärder identifieras. Energideklarationen kan innehålla åtgärdsförslag att titta på, men om energideklarationen är några år gammal kanske förslagen inte längre är helt relevanta, liksom bedömningen av dess kostnadseffektivitet. Även om energideklarationen är ny kan det ofta finnas fler åtgärder än de som föreslås i energideklarationen som är relevanta, då kriterierna för kostnadseffektivitet i energideklarationen inte alltid är desamma som de som gäller inom det enskilda företaget.

Om det av olika skäl inte är möjligt att genomföra samtliga identifierade relevanta åtgärder just nu, får åtgärderna prioriteras, kopplat till målsättningar rörande energi, kostnader, klimat, innemiljö eller annat. Om en gedigen kartläggning genomförts är det värdefullt att spara informationen om de åtgärder som inte kan genomföras idag, för att eventuellt kunna genomföra dessa vid senare tillfälle.

Inom BeBo-arbetet med demonstrationsprojekten Rekorderlig Renovering och Halvera Mera togs en checklista fram för dokumentation av identifierade och prioriterade åtgärder, som går att använda eller ta inspiration från. Checklistan återfinns här.

För de åtgärder som anses realistiska och intressanta görs energiberäkning samt kostnads- och lönsamhetsbedömning. En fuktanalys rekommenderas om invändig tilläggsisolering planeras eller om ventilationssystemet ändras från mekanisk frånluft till mekanisk från- och tilluft.

Prestandamål för åtgärder och delsystem från Energikrav BeBo

För att en åtgärd ska ge avsedd effekt är det viktigt att precisera åtgärden så väl som möjligt. Det kan handla om att ange vilket U-värde olika delar av klimatskärmen ska uppnå efter åtgärd, vilken verkningsgrad värmeåtervinningen i FTX- eller FVP-systemet ska ha, eller olika produkters energiklass.

Inom BeBo finns en lång historik av att stötta fastighetsägare med denna typ av värden. Energikrav BeBo är ett dokument, senast uppdaterat 2022, med syfte att stötta byggherrar som vid ändring och ombyggnation önskar uppnå bättre energiprestanda. Dokumentet innehåller tabeller med två nivåer av krav, gällande klimatskärm, ventilation, uppvärmning, styrning och övervakning samt övrigt, för att en ombyggnad ska nå en mycket låg energianvändning. Den lägre nivån motsvarar i förekommande fall myndighetskrav, och den mer ambitiösa nivån tuffare men ändå rimliga krav baserat på branschpraxis. Läs mer och ta del av dokumentet i sin helhet här: Energikrav BeBo - Bebostad

Under 2022 genomfördes även en BeBo-förstudie där Sveriges Allmännytta sammanställde underlag till Energimyndighetens energisparkampanj, Energibesparingsåtgärder inom flerbostadshussektorn. Förstudien resulterade i ett PM med listade energieffektiviseringstips som riktar sig till både fastighetsägare och de boende i lägenheterna, som handlar om strategiskt energiarbete, hur boendes beteende kan bidra till energieffektivisering, driftåtgärder samt tekniska åtgärder som kräver större investeringar. Läs mer om förstudien här.

BeBo-relaterade erfarenheter av olika typer av åtgärder

Många projekt och förstudier som genomförs inom BeBo handlar om åtgärder. På undersidorna nedan presenteras erfarenheter från dessa projekt, med länkar till mer information. Observera dock att åtgärders lämplighet alltid är beroende av byggnadens specifika förutsättningar, alla åtgärder passar inte i alla byggnader.

Klimatskalsåtgärder

Att genomföra klimatskalsåtgärder kan möjliggöra stora energibesparingar genom att minska energiförluster och kapa effekttoppar.

Tilläggsisolering

Om fasadmaterial och/eller ytterväggens konstruktion är i behov av renovering, kan det bli ekonomiskt att samtidigt göra en tilläggsisolering och därmed spara energi på en åtgärd som ändå måste göras.

Under 2022 genomfördes BeBo-förstudien Innovationsupphandling Tilläggsisolering av ytterväggar, som bygger vidare på en tidigare studie som gjorts där utgångspunkten var att en ny affärsmodell för tilläggsisolering av ytterväggar som ställer ökat krav på uppfyllande av utlovad energiprestanda till beräknad kostnad kan minska byggkostnader och öka energieffektiviseringen. Affärsmodellen innebär att systemleverantören eller entreprenören tar ett fullt ansvar som totalentreprenör för att väggarna uppnår överenskommet pris och energiprestanda. I BeBo-förstudien vidareutvecklades affärsmodellen i dialog med marknaden, den använda effektsignatursmetoden som redskap för att följa upp funktionsmål avseende förbättrad energiprestanda samt riktlinjer för energiberäkningar och funktionsgarantier. Läs mer om förstudien här.

En beställargrupp kunde formeras och 2023 initierades nästa steg där fem planerade upphandlingar kommer ingå som pilotprojekt. Läs mer om den efterföljande förstudien här.

I BeBo-förstudien Invändig tilläggsisolering av äldre flerbostadshus från 2018 undersöktes förutsättningarna för invändig tilläggsisolering av ytterväggar. Tidigare studier, både i Sverige och i andra länder med liknande klimat, visar att invändig tilläggsisolering kan leda till ett antal negativa konsekvenser både ur värme- och fuktsynpunkt. Det betyder dock inte att det inte går att göra. Slutsatsen från förstudien var att tydliga riktlinjer måste utarbetas för att undvika, eller åtminstone reducera, dessa negativa effekter. Förstudien ledde vidare till ett E2B2-finansierat projekt att utveckla dessa riktlinjer, som ska slutredovisas 2023. Läs mer om förstudien här.

I det av BeBo finansierade teknikupphandlingsprojektet Rationell isolering av klimatskal (TURIK) som avslutades 2014 utvecklades ett antal koncept för tilläggsisolering som sedan testades i pilotprojekt hos medlemsföretag och andra fastighetsägare. Läs mer om projektet här.

Fönster

Under 2022 genomfördes även BeBo-förstudien Klimatpåverkan i relation till energibesparing vid fönsteråtgärder. Ett vanligt förekommande behov i flerbostadshus är renovering eller byte av fönster. I en del byggnader är fönstren gamla och uttjänta och i stort behov av att bytas ut. På vissa byggnader är fönstren dock i bra skick, men med höga U-värden som ger stora energiförluster och dålig inomhuskomfort. Det kan också finnas arkitektoniska värden att bevara som gör fönsterbyte svårt att få igenom i bygglov. I förstudien undersöktes energibesparing och klimatpåverkan från utbyte och renovering av fönster, för att ge vägledning för fastighetsägare som även vill inkludera klimatfrågan i beslutsunderlag. Läs mer om förstudien här.

I BeBo-förstudien Återbruk och LCA vid renovering från 2021 studerades återbrukspotentialen och klimatpåverkan i att använda nya eller återbrukade produkter inom tre produktkategorier, där fönster var en. Den minskade energianvändningen vid byte till ett nyare fönster gör att klimatpåverkan från det nya fönstret är i relativt jämn nivå mot att återbruka det gamla. För äldre fönster från 1970-talet eller tidigare är det betydligt mer klimatvänligt att använda de nya fönstren tack vare den energieffektivisering som de nya fönstren leder till. Läs mer om förstudien här.

Installationsåtgärder

Att genomföra installationssåtgärder kan även det möjliggöra stora energibesparingar. Det är dock viktigt att ha med sig att vissa installationsåtgärder även kan öka energianvändningen, till exempel om den äldre ventilationen inte är tillräcklig.

Ventilation

I många flerbostadshus är ventilationen bristfällig med låga flöden vilket behöver åtgärdas för att få ett acceptabelt inneklimat. Det blir då mer kostnadseffektivt att samtidigt installera värmeåtervinning.

I BeBo-förstudien Innovationsupphandling Bostads-FTX från 2022, som bygger på resultat från den BeBo-finansierade Teknikupphandlingen av värmeåtervinningssystem för frånluften i befintliga flerbostadshus från 2014, sammanställdes erfarenheter från fastighetsägare som installerat FTX i befintliga byggnader. En kravspecifikation med funktionskrav, tekniska krav och behovsbeskrivning togs fram, som är fri för alla att använda. Under 2023 initieras en tekniktävling med kravspecifikationen som grund. Läs mer om förstudien här och tekniktävlingen här.

I nyare flerbostadshus är klimatskalet mycket tätare än i äldre. Detta är bra ur energisynpunkt då det minimerar oönskade läckageförluster, men det ställer krav på ventilationen som kan kräva åtgärder. Energimyndigheten finansierade 2019-2020 Tekniktävling Ventilationslösningar, baserat på en förstudie inom BeBo. I tekniktävlingen eftersöktes både lösningar för ersättningsluft vid spiskåpeforcering samt samlings-/fördelningslådor. Tävlingen omfattade även provning av ett antal av de inkomna tävlingsförslagen. Läs mer om tävlingsresultaten här.

Geotermisk förvärmning av uteluft till FTX-aggregatet kan minska värmeeffektbehovet och förbättra verkningsgraden på värmeåtervinningen. Tekniken som även kan ge effektiv förkylning av uteluft sommartid har god potential, men många installationer av denna typ har problem med påfrysning som leder till att avfrostningsmekanismen går in ofta, vilket då istället ger ett ökat behov av värmeenergi och värmeeffekt och motsatt effekt mot installationens syfte. Frågan om denna typ av GeoFTX (även kallad HSB FTX) har länge studerats inom BeBo, senast i BeBo-förstudien om Geotermisk förvärmning från 2021 som bland annat resulterade i råd och rekommendationer för temperaturinställningar vid olika utetemperatur. Läs mer om förstudien här.

Värme och varmvatten

Att säkerställa att värmesystemet levererar rätt mängd värme till alla rum i byggnaden är viktigt, och en injustering av värmesystemet kan ofta ge betydande energibesparingar. Om den energieffektiviserande renoveringen omfattar åtgärder som gör att värmebehovet i byggnaden ändras, är det extra viktigt att se över detta, efter att dessa åtgärder genomförts. Det kan också finnas anledning att se över om värmeregleringen kan behovsanpassas. I BeBo-förstudien Behovsanpassad värmereglering från 2022 sammanställdes erfarenheter av olika metoder för detta. Läs mer om förstudien här.

Varmvattenproduktion är en av de energiposter som är svårast att minimera, det kommer alltid behövas energi för att värma vatten till handfat och duschar. Varmvattencirkulation är ett sätt att reducera tiden som det tar att få varmt vatten till ett tappställe, genom installation av cirkulationsledning för varmvattnet. BeBo-undersökningar från början av 2010-talet visar på att VVC-system ofta dras med stora onödiga förluster, som påverkar byggnadens energianvändning och energiprestanda. I BeBo-förstudien VVC-lösningar från 2021 utreddes ett antal okonventionella VVC-lösningar ur ett energiperspektiv för att ge fastighetsutvecklare och fastighetsägare av flerbostadshus en bättre förståelse för dessa system och dess eventuella energivinster, kostnader och driftförutsättningar. Vissa av lösningarna passar bra vid renovering av befintliga byggnader, och överlag konstateras att oavsett system är isoleringen av rören viktig för att minska onödiga energiförluster. Läs mer om förstudien här.

Att låta boende betala för det varmvatten de faktiskt använder via individuell mätning och debitering (IMD) kan ibland ha stor potential till besparing, speciellt om varmvattenanvändningen är ovanligt hög. För de flerbostadshus som har sämst energiprestanda gäller sedan 1 juni 2022 krav på IMD.

I BeBo-förstudien Tappvarmvatten och IMD, hur användarnas brukarbeteende påverkas av varmvattentaxans utformning från 2020 undersöktes hur IMD bör implementeras för att få störst effekt på varmvattenanvändningen. En central aspekt i förstudien var att ge underlag och stöd gällande hur prismodeller för en IMD-taxa kan utformas. Läs mer om förstudien här.

Fastighetsel

Fastighetsel i ett flerbostadshus kan utgöras av bland annat el för uppvärmning med värmepump, fläktel och belysning. Tvättstugor är ett exempel på elanvändare i ett flerbostadshus som inte räknas som fastighetsel och därmed inte belastar byggnadens energiprestanda och energiklass. Därmed är inte sagt att det inte finns anledning att spara även sådan el. På Boverket.se finns en Gränsdragningslista som visar vilken el som räknas som fastighetsel och vad som är hushållsel.
Även om el till tvättstugor alltså inte räknas som fastighetsel, finns ofta energi att spara där. I BeBo-förstudien Tvättstugor - en multidisciplinär studie från 2021 undersöktes med hjälp av Energimyndighetens mervärdesmodell för energieffektivisering hur olika lösningar för tvättfunktionen påverkar de boende, bostadsbolag och samhället. Läs mer om förstudien här.

Styr och regler, automation, uppföljning

Den digitala transformationen påverkar hela samhället och utvecklingen går snabbt framåt, inte minst vad gäller automation kopplat till byggnader och energisystem. Digitalisering kan öka fastighetsägares möjlighet att bidra till en mer optimal användning av samhällets tillgängliga energi- och effektresurser. Framtidens byggnader kommer sannolikt vara betydligt mer ”självkörande”, med system baserade på maskinlärning och AI. Digitalisering är ett viktigt Fördjupningsområde inom BeBo, som drivs gemensamt med systernätverket Belok.

Inom det under 2023 pågående BeBo-kopplade samarbetsprojektet Branschramverk för automatiserade byggnader och energisystem som drivs tillsammans med Installatörsföretagen är tanken att komma fram till gemensamma definitioner, ramverk och riktlinjer för automatisering och digitala intelligenta installationer. Läs mer om projektet här.

I BeBo-förstudien Framgångsfaktorer vid implementering av digital styrning av energianvändning som även den pågår under 2023 är syftet att dokumentera det framgångsrika digitaliseringsarbete Örebrobostäder (ÖBO) lagt ned på att på ett innovativt sätt utveckla de tekniska systemen för att minska både energianvändningen och effektuttagen i sina fastigheter. I förstudien ingår att analysera modellens skalbarhet och metoder för att nå ut till fler organisationer, med målet att fler kommunala fastighetsbolag ska bli inspirerade i sitt arbete med effektiv styrning av sina energisystem. Resultat väntas under hösten 2023. Läs mer om förstudien här.

Det finns ett stort behov och intresse av olika metoder för att minska effekttoppar i fastigheters energianvändning, både av ekonomiska skäl men även för att motverka kapacitetsbristen på systemnivå. Under 2022 genomfördes, gemensamt med systernätverket Belok, en BeBo-förstudie om Laststyrning där det konstateras att det redan idag finns en del produkter och lösningar på marknaden för laststyrning, men att behovet av utveckling fortfarande är stort. Fastigheter blir alltmer komplexa och det krävs system som kan hantera detta. Läs mer om förstudien här.

I BeBo-förstudien Genomgång av system för styrning och reglering av byggnaders tekniska system från 2020 var syftet att ge fastighetsägare med flerfamiljshus ett underlag och kunskap för att kunna ta ett helhetsgrepp över styrsystemfrågan i hela fastighetsbeståndet. I förstudien konstateras bland annat att fastighetsägarnas kunskaper behöver höjas. Det togs även fram översiktliga krav som fastighetsägare kan ställa på ett smart kompletterande styrsystem. Läs mer om förstudien här.

Energisystemsåtgärder

Många flerbostadshus i Sverige är anslutna till fjärrvärmenätet och erhåller värme via en fjärrvärmeväxlare. Där det inte finns fjärrvärme kan byggnaden värmas med hjälp av värmepumpar som med elkraft skapar värme från temperaturskillnaden i olika media (frånluft, bergvärme, etc). På vissa ställen i Sverige finns även ett natur- och biogasnät där det i byggnaden då sitter en gaspanna.

I BeBo-förstudien Flerbostadshus offgrid från 2021 undersöktes möjligheterna för energimässigt självförsörjande flerbostadshus på energi genom användning av vätgaslösningar. Tekniken är mycket intressant och vätgasen förväntas spela en viktig roll i det svenska energisystemets omställning till fossilfrihet, men i Sverige finns det än så länge endast få projekt där vätgas använts i energilösningar för bebyggelsen, och det finns ännu färre exempel på flerbostadshus där vätgastekniken har använts. I förstudien konstateras att ett av de största hindren är uppfattningen om att vätgastekniken är farlig, och att det finns behov av utbildning och informationsspridning för att minska denna oro, parallellt med utvecklingen av tekniken. Läs mer om förstudien här.

Fjärrvärmenätet fungerar bäst om returtemperaturen från kunderna är låg, och flera fjärrvärmeproducenter tar idag betalt på ett sätt där returtemperaturen är en komponent. Höga returtemperaturer i en byggnads fjärrvärmesystem är en indikation på att dess värmedistribution fungerar ineffektivt. I BeBo-förstudien Vinster med sänkta returtemperaturer i fjärrvärmesystem från 2018 konstateras att åtgärder för att sänka returtemperaturen i en byggnad kan resultera i vinster för olika aktörer. Läs mer om förstudien här.

Solenergi

Det är inte ovanligt att vid en energirenovering även se över om solenergi, oftast då solceller, kan vara en bra lösning, antingen för att förbättra byggnadens energiprestanda eller för att minska fastighetsägarens kostnader för energi.

I BeBo-förstudien Solceller för bostadsrättsföreningar - En guide från 2018 togs vägledningstexter specifikt riktade till målgruppen fram, som sedan inkorporerades i Energimyndighetens Solelportal. Läs mer om förstudien här.

Observera att all solenergi inte kan tillgodoräknas för att förbättra byggnadens energiprestanda och energiklass i energideklarationen. I BeBo-förstudien Tillgodoräkna solel i BBR med NNE krav för flerbostadshus och småhus från 2018 konstaterades att det inte är helt tydligt exakt vilken solel som får tillgodoräknas och att det finns behov av förtydliganden och en branschgemensan metod. Läs mer om förstudien här.

Solenergi är ett viktigt fördjupningsområde inom BeBo och det finns mycket mer erfarenheter att hämta från genomförda förstudier och projekt, även sådana som inte har direkt med energieffektiviserande renovering att göra. Exempel på det är hur solelnytta kan optimeras genom smart mikronät och brukare, utveckling av byggnadsintegrerade solcellslösningar, resonemang kring flerbostadshus offgrid, hinder och möjligheter för ökad implementering av solelanläggningar i bebyggelsen, brandsäkerhet samt lagring och styrning av solcellsanläggningar och batterier. Läs mer om sådana resultat via Fördjupningsområde Solenergi. Läs mer om Avslutade projekt och aktiviteter inom Fördjupningsområdet här.

Övriga åtgärder

Även installation av laddinfrastruktur kan ses som en energiåtgärd. Till exempel så kan ett flerbostadshus som utrustats med solceller få bättre ekonomi i den investeringen om den kompletteras med laddstolpar där solelen tillgängliggörs till de boendes elbilar, istället för att överskottsel som inte används säljs till elnätet. I BeBo-förstudien Laddinfrastruktur i fastigheter från 2022 kartlades produkter och system som finns tillgängliga på marknaden idag, erfarenheter från aktörer som installerat dessa samt fastighetsägares behov för att kunna möta den ökade efterfrågan på laddinfrastruktur. Målet med förstudien är att bidra till att underlätta för fastighetsägare att välja tekniska och administrativa system och lösningar. Läs mer om förstudien här.

I BeBo-förstudien Återbruk och LCA vid renovering från 2021 studerades återbrukspotentialen och klimatpåverkan i att använda nya eller återbrukade produkter inom tre produktkategorier. Utöver fönster, där den minskade energianvändningen vid byte till ett nyare fönster gör att klimatpåverkan från det nya fönstret är i relativt jämn nivå mot att återbruka det gamla, studerades även lägenhets- och innerdörrar, samt sanitetsporslin. För de produktkategorier som inte innebär en direkt energibesparing är det betydligt bättre ur ett klimatperspektiv att återbruka redan befintliga produkter. Läs mer om förstudien här.