Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Vad är ett relevant energimål?

Bebyggelsen står för ca 40 % av Sveriges energianvändning idag. Energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet är en viktig pusselbit för att nå det nationella energieffektivitetsmålet om 50 procent effektivare energianvändning 2030, jämfört med 2005. Därtill har vi de långsiktiga och EU-kopplade målen om nettonollutsläpp av växthusgaser 2045.

I Boverket och Energimyndighetens rapport Underlag till den tredje nationella strategin för energieffektiviserande renovering från 2019 har referensscenarier tagits fram för att beskriva hur energianvändningen i bebyggelsen kan utvecklas till 2050. Här har fyra nivåer av renoveringar definierats, där den högsta avser en totalrenovering med 50 % energieffektivisering (bostäder).

Referensscenariet där renoveringen fortsätter i samma takt som idag (där endast totalt ca 2 % av projekten genomförs med ambitionen om 50 % energieffektivisering) innebär att energianvändningen till 2050 minskar med 15 %. Om alla flerbostadshus med Energiklass E-G energieffektiviseras med 50 % skulle energianvändningen minska med 32 %.

Även om ambitionen i projektet i praktiken inte kan vara att uppnå en så pass stor energieffektivisering, kan det vara ett bra arbetssätt ändå att i första läget titta på vilka åtgärder som isådant fall skulle behöva göras.

Under 2020-2021 presenterade EU-kommissionen det nya klimatpaketet Fit for 55 som bland annat omfattade EU:s strategi för en renoveringsvåg, med mål om att minska växthusgasutsläppen från byggnader i Europa med 60 procent till 2030. Under 2023 pågår fortfarande arbete med detta som bland annat kommer påverka direktivet om byggnaders energiprestanda. Exakt hur strategierna och omarbetningen av direktiv kommer påverka förutsättningarna för renovering av flerbostadshus är ännu oklart.

Energimål i konkurrens med andra mål

I ett renoveringsprojekt är det många aspekter utöver energianvändningen som skall hanteras, och beroende på vilka övriga aspekter som prioriteras, kan olika åtgärder bli lämpliga.

I företagets eller organisationens renoveringsstrategi kan det vara bra att på översiktlig nivå prioritera bland målsättningar. I det specifika energieffektiviseringsprojektet kan den aktuella byggnadens förutsättningar påverka prioriteringen, och det är viktigt att också inför varje projekt att uttala vilket mål som är viktigast.

  • Energieffektivisering, att spara kWh. Fokus på att minska köpt energi och de åtgärder som ger störst besparing, kan vara antingen uppvärmning eller fastighetsel. Det är viktigt att förstå att minskad energianvändning inte alltid också ger effekt på övriga möjliga målsättningar, vissa åtgärder kan till och med öka energikostnaderna, skapa mer klimatutsläpp och i värsta fall även försämra boendes innemiljö.
  • Kostnadsbesparing, att spara kronor. Fokus på att minska kostnaderna, från energianvändning eller annat som kostar mkt. Här är det viktigt att förstå hur el- och fjärrvärmetaxorna ser ut, så att åtgärder som ger bäst effekt genomförs. Olika el- och fjärrvärmebolag tar betalt på olika sätt så samma åtgärd kan ge väldigt olika utfall på olika ställen.
  • Klimatsmart, att minska koldioxidutsläppen. Här är det bra att försöka förstå energisystemet. Energin som används när det är som kallast ute är ofta den som genererar högst klimatpåverkan. Åtgärder som minskar byggnadens effektbehov, som t.ex. klimatskalsåtgärder, minskar behovet av värme när det är kallast ute. Målsättningar om klimatpåverkan inkluderar idag ofta ett livscykeltänk där även klimatpåverkan från materialen och energin som krävs för att genomföra åtgärder vägs in.
  • Innemiljö, att förbättra komforten för de boende. Om energieffektiviserings- eller renoveringsprojektet initieras för att det finns brister i innemiljön är det viktigt att välja åtgärder som förbättrar eller åtgärdar dessa. Om inomhustemperaturen är för låg, lägenheter inte har tillräcklig ventilation eller det är för långa väntetider på varmvatten, kan det ibland innebära att åtgärder genomförs som ökar byggnadens energibehov.
  • Övrigt, t ex standardhöjande åtgärder med fokus på att öka intäkterna från hyresgäster.

I BeBo-projektet Ett hus, fem möjligheter från 2014 belystes hur en övergripande målsättning om halverad energianvändning påverkas med olika prioritering av övriga målsättningar. Läs mer om resultaten från detta projekt här.

Paketprincipen

I förstudieskedet testas tänkta åtgärder mot uppställda målsättningar. Resultaten sammanställs i ett beslutsunderlag. Med ett systemperspektiv och genom att på rätt sätt kombinera åtgärder är det fullt möjligt att flera av målsättningarna nås samtidigt.

Lönsamhet är ofta en avgörande faktor i beslutsunderlaget. Genom att betrakta åtgärder inte bara som enskilda utan även som paket kan åtgärder med god lönsamhet som genomförs tillsammans med åtgärder med sämre lönsamhet bidra till att åtgärderna som paket blir lönsamma och därmed kan genomföras.

För mer vägledning om lönsamhet, se avsnitt 1.6 Kostnader och lönsamhet, samt Fördjupningsområde Lönsamhet och BeBo Lönsamhetskalkyl.