Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Planera kartläggning

För att säkerställa både att rätt åtgärder väljs, och att utvärderingen av dessa när de är genomförda kan göras på ett rättvist sätt, är det viktigt att noga ha kartlagt/inventerat nuläget. Energistatistiken är en viktig del, men det finns även annat att ta hänsyn till. Vissa saker kan inventeras baserat på ritningar och annan dokumentation, medan annat kräver ett fysiskt platsbesök. Om det finns en underhållsplan för byggnaden kan även den innehålla relevant information.

Kartläggningen bör omfatta

- Energistatistik - Allmän information om byggnaden (våningsplan, ytor, rumsfördelning etc) - Teknisk beskrivning av klimatskärm, stomme och installationer (konstruktioner, fönster, installationer i våtrum, ventilation) - Uppvärmning (värmekällor, distributionssystem, varmvattenberedning och vvc etc) - Elektrisk utrustning utöver eventuella fläktar (belysning, motorvärmare) - Inneklimat (temperatur, synpunkter från boende) - Mätningar före ombyggnad (energistatistik, täthetsprovning, termografering, luftflöden)

Kopplat till BeBo har ett antal demonstrationsprojekt om energieffektiviserande renovering genomförts, under namnen Rekorderlig Renovering och Halvera Mera. Alla byggprojekt som deltagit i BeBo-projekten har följt samma process i för- och efterarbetet.

För detta syfte har en omfattande checklista för inventering av byggnaden utarbetats. Se checklista här. Läs mer om erfarenheterna från Rekorderlig Renovering och Halvera Mera här. Checklistan är anpassad för att sammanställa den information som behövs för att göra en energiberäkning (se nästa steg).

De flesta fastighetsägare har en underhållsplan, men speciellt i äldre bostadsrättsföreningar kan det saknas denna dokumentation som beskriver vad som behöver göras och när, för att byggnaden ska bibehålla ett bra skick. Historiskt har underhållsplaner sällan haft ett energieffektiviseringsfokus men det finns många nyttor i att planera underhåll och energieffektivisering kombinerat, vilket är en bra tanke att ha med i kartläggningen av byggnaden. Under 2018 genomfördes en trio BeBo-förstudier om Energieffektiv renovering för flerbostadshus, där ett av resultaten var att en enkel Excelbaserad mall för kombinerad underhålls- och energiplan med förslag på åtgärder togs fram. Läs mer om förstudierna här.

Energideklaration, energiprestanda och energistatistik – hur hänger det ihop?

Alla byggnader skall enligt lag ha en energideklaration som anger byggnadens energiprestanda och energiklass och som även visar hur denna förhåller sig till andra liknande byggnader.

I energideklarationen definieras energiprestanda sedan 2019 som byggnadens primärenergital. Detta baseras på byggnadens energianvändning vilket innebär den mängd energi som behöver levereras till byggnaden vid normalt brukande under ett normalår (för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel). För att få fram primärenergitalet multipliceras byggnadens energianvändning med viktningsfaktorer, beroende på vilken eller vilka energibärare som används, och summan fördelas över byggnadens uppvärmda area Atemp.

Tidigare användes begreppet specifik energianvändning, vilket bygger på samma definitioner som ovan, utan viktning av olika energibärare. Denna information finns fortfarande med som tilläggsinformation i energideklarationen.

Sedan 2014 ges varje byggnad även en energiklass i energideklarationen. Energiklasserna går från A (mycket låg energianvändning) till G i förhållande till energikraven på nya byggnader (Energiklass C) vid tillfället för energideklarationens utfärdande. Energideklarationerna innehåller även ofta förslag på kostnadseffektiva energiåtgärder.

Energideklarationen är ett statiskt dokument som anger byggnadens energiprestanda baserat på energistatistik för ett bestämt år. Om energideklarationen har några år på nacken är det mindre lämpligt att använda den för att ta välgrundade beslut om åtgärder. För att göra denna bedömning bör aktuell energistatistik användas.

Energistatistik – vad ska mätas och hur?

Energistatistik baserat på huvudmätare per abonnemang kan erhållas via energileverantör. Som fastighetsägare har du rätt att få tillgång till dessa uppgifter kontinuerligt. Om abonnemanget förser mer än en byggnad med uppvärmning eller el är det dock svårt att veta exakt vad respektive byggnad använder.

Det är också möjligt att med egna mätare följa upp, på övergripande eller mer detaljerad nivå. Se vidare under nästa rubrik Energiuppföljningsmetoder.

Den minsta mängd statistik som behövs är:

- Energibehovet för uppvärmning, t ex fjärrvärme eller el till värmepump - Övrig fastighetsel, t ex till ventilation, hissar m m - Total mängd kallvatten Årlig statistik (MWh/år) fördelas över byggnadens Atemp för att få ut byggnadens specifika energianvändning, också kallat energiprestanda.

Ju mer statistik som finns, desto bättre bild av byggnadens energianvändning erhålls, och bättre beslut om åtgärder kan fattas. Det kan därför vara bra att även ha statistik för byggnadens totala hushålls- och/eller verksamhetselanvändning och hur stor andel av kallvattenvolymen som blir till tappvarmvatten eller vilken energi som åtgår till att värma tappvarmvattnet separerat från övrig uppvärmning. En annan viktig post att mäta är VVC-förluster. Det är också viktigt att hålla koll på om värdena är uppmätta värden eller om de normalårskorrigerade eller på annat sätt (t.ex. energi för uppvärmning av tappvarmvatten) korrigerade för normalt brukande.

För detaljerade rekommendationer om vad som ska mätas och hur, se www.sveby.org, specifikt dokumentet Mätanvisningar 2.0 (senaste aktuella versionen, observera att nyare version kan finnas).

Genom att kontrollera byggnadens effektsignatur, det vill säga genom att ställa energianvändningen för byggnadens uppvärmning för varje tidpunkt mot den då varande utetemperaturen, kan energidata även säga någonting om byggnadens effektbehov. Huruvida byggnaden har ett stort värmeförlusttal eller värmeeffektbehov är bra information att ha vid beslut om lämpliga åtgärder, då toppeffekten ofta har stor påverkan på energikostnaderna.

Ofta finns ett elabonnemang för byggnadens gemensamma funktioner, och individuella abonnemang för respektive lägenhet. Det gemensamma abonnemanget inkluderar fastighetsel som till exempel el för uppvärmning med värmepump, fläktel och belysning, men ofta även många elanvändare som räknas som hushålls- eller verksamhetsel, till exempel tvättstugor, gårdsbelysning och motorvärmare. På Boverket.se finns en Gränsdragningslista som visar vilken el som räknas som fastighetsel och vad som är hushållsel.

Erfarenheter från BeBo vad gäller fördelning av statistik:

  • VVC-förluster ofta utgör en betydande del av uppvärmningsbehovet, större än många antar. Läs t ex mer här.
  • Det är inte ovanligt att uppvärmningsbehovet för tappvarmvattenanvändningen i en byggnad är lägre än de 25 kWh/m2 som det enligt BEN ska normaliseras till. Läs mer i BeBo-förstudien från 2018 här.
  • Energianvändningen i gemensam tvättstuga är ofta stor. Det är bra om det går att se vilka elanvändare som har störst användning, för att kunna prioritera åtgärder som kan spara mest.

Energiuppföljningsmetoder

Mätning och uppföljning av energianvändning är en nyckelfråga för fastighetsbranschen. ”Att mäta är att veta” och det krävs att den tillgängliga informationen om energianvändning är tydlig och strukturerad för att det ska vara möjligt att identifiera var potentialen för energieffektivisering finns och hur stor den är.
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att följa upp detaljerat, vilket kan generera stora mängder data som fastighetsägare inte vet hur de ska hantera utan en genomtänkt metod och väl utformade verktyg som kan visualisera den information som uppföljningen ger.

Inom BeBo har frågan om att utveckla energiuppföljningsmetoder och verktyg anpassade för målgruppen varit i fokus under en längre tid. I BeBo-förstudien Energiuppföljningsmetoder och -verktyg från 2019 kartlades vad fastighetsägare vill och måste mäta, och hur detta kan göras med olika rutiner, verktyg och lösningar. Läs mer om resultaten från förstudien här.

Dessa resultat har legat till grund för den tekniktävling som initierades av Fastighetsägarna 2021, med syfte att stimulera och skynda på utvecklingen av digitala verktyg och funktioner som underlättar för fastighetsägare att ha kontroll över sin energi- och effektanvändning. Leverantörer kommer utifrån en framtagen kravspecifikation utveckla tävlingsbidrag och därigenom sina energiuppföljningssystem utifrån beställarnas behov. I september 2023 presenteras resultat och vinnare. Läs mer om tävlingen här.

Boendes upplevelse av inomhusklimat

Om energieffektiviserings- eller renoveringsprojektet initieras för att det finns brister i inomhusmiljön är det viktigt att välja åtgärder som förbättrar eller åtgärdar dessa. Ett vanligt och kostnadseffektivt sätt att bedöma innemiljön är att använda enkäter. Vid en energieffektiviserande renovering är det bra att genomföra samma enkät före och efter ombyggnaden.

Det finns flera olika enkäter utformade för detta syfte, bland andra Stockholmsenkäten, EcoEffekt-enkäten och den förenklade innemiljöenkät som tagits fram av SGBC för certifiering av byggnader enligt Miljöbyggnad.

Under 2023 startas inom BeBo förstudien Förutsättningar för enkätstudier av hälsomässiga och energieffektiva byggnader med syfte att ta fram ett nytt, webbaserat och enkelt förslag på enkät för utvärdering av brukarkomfort i boendemiljö. Läs mer om förstudien här.

BeBo-förstudien Using SMell to choose wELL från 2018 innehöll en undersökning om hur boendes upplevelse av lukt kan relateras till olika typer av bostadsventilation och om informationen i sådana fall kan användas av fastighetsägare inför beslut att genomföra åtgärder för att förbättra ventilationen. Läs mer om förstudien här.

Kompletterande mätningar på plats

Om uppvärmningen inte räcker till under kalla och blåsiga dagar kan det bero på köldbryggor och otätheter i fastighetens klimatskal. Vid renovering bör sådana ofrivilliga värmeförluster åtgärdas.
En köldbrygga är en konstruktionsdetalj som leder värme från den varma insidan och den kallare utsidan av ett hus och som därigenom leder ut värme. Det är vanligt att köldbryggor uppstår vid fönster, dörrar, balkonginfästningar eller mellan våningsplan. Luftläckage kan uppstå vid köldbryggor men också genom ytterväggar, tak och golv om tätskikt saknas eller är trasigt. Både köldbryggor och luftläckage kan potentiellt leda till fuktproblematik.

Ett bra sätt att kontrollera om och var det finns köldbryggor och luftläckage är att genomföra en täthetsprovning och i samband med denna även en termografering. Med hjälp av värmekamera kan man vid undertryck lokalisera var köldbryggor respektive luftläckage finns eftersom inläckande uteluft ökar nedkylningen av klimatskalet kring otätheten.

Om renoveringsprojektet omfattar värmeåtervinning ur ventilationsluft där befintliga ventilationskanaler ska användas är det viktigt att också täthetsprova dessa. I BeBo-projektet Tätning av ventilationskanaler som pågick 2014-2016 visades att läckande ventilationskanaler snabbt kan omintetgöra en tänkt energibesparing.

Viktigt att tänka på vid provning är att anlita kunniga och utbildade personer (t.ex. en diplomerad lufttäthetsprovare) med erforderliga mätinstrument för att säkerställa att mätning och utredning utförs korrekt.

Efter kartläggningen - behöver målsättningen revideras?

När byggnadens nuläge kartlagts kan tidigare uppställda målsättningar, för energieffektivisering, kostnadsbesparing, klimatförbättring, innemiljö eller annat behöva revideras. Kanske är det vissa målsättningar som baserat på den specifika byggnadens förutsättningar kan spetsas till ytterligare, eller andra som faktiskt inte kan realiseras.

Om detta är tydligt är det bättre att revidera målsättningen innan projektet startas.