Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Vägledning från Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett stödmaterial om Upphandlingar under ett byggnadsverks liv, som på ett överskådligt sätt visualiserar och ger stöd för att genomföra hållbara upphandlingar inom bygg och anläggning. Vägledningen är anpassad efter offentlig upphandling men innehåller information som är relevant även för privata aktörer.

Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller även Hållbarhetskriterier för inköp med fokus på miljömässig och social hållbarhet för olika branscher, bland andra Bygg och fastighet. Speciellt relevant i detta sammanhang är de kriterier som rör Flerbostadshus ombyggnad som innehåller över hundra förslag på kriterieformuleringar med syfte att handla upp energieffektiva och på andra sätt hållbara lösningar i olika nivåer (bas, avancerad, spjutspets) som kan användas i olika typer av upphandlingar.

Kunskapskrav i upphandling

För att energifrågan ska vara i fokus i projektet kan det vara bra att ha en utsedd Energisamordnare. BeBos systernätverk Belok har 2011 tagit fram en Kravspecifikation för Energisamordnare som fortfarande kan vara bra hjälp för att definiera Energisamordnarens roll i projekt. Hitta Beloks kravspecifikationer här.

Belok har också med input från BeBo tagit fram en utbildning om Totalmetodiken för beställare och konsulter. Konsulter som gått utbildningen (och som sedan tidigare är certifierad energiexpert eller energikartläggare) kan diplomera sig till totalkonsult. Genom att ställa krav på att utförande konsult är diplomerade totalkonsult säkerställs kvalitet i genomförandet.

Ett sätt att säkerställa att upphandlade entreprenörer kan energifrågan är att ställa krav på att entreprenörer är Energibyggare. En energibyggare har gått en utbildning som togs fram inom EU-projektet Build Up Skills 2014-2017, som sedan 2022 förvaltas av Byggföretagen, Installatörsföretagen, ECY (Elbranschens centrala yrkesnämnd), PVF (PVF Yrke och Utbildning), BYN (Byggbranschens yrkesnämnd) och VVSYN (VVS- branschens yrkesnämnd). Utbildningen ger kompetens inom energieffektivt byggande och förnybar energi, och registreras på ID06 Kompetensdatabas.

Resultat från BeBo-kopplade teknik- och innovationstävlingar

Ett viktigt sätt på vilket Energimyndigheten kan främja utvecklingen av energieffektiva tekniker och lösningar är genom teknik- eller innovationstävlingar, som också kan kallas teknikupphandlingar. Resultaten från dessa är ofta tydliga upphandlingskriterier som ”vem som helst” kan använda sig av för att köpa den specificerade produkten eller tjänsten.

Flera frågeställningar som drivits och drivs inom BeBo och liknande nätverk har resulterat i denna typ av projekt.

Andra kravspecifikationer

Även andra BeBo-förstudier och projekt har resulterat i rekommendationer för upphandling eller underlag för kravspecifikationer. Även om vissa av dem har några år på nacken idag kan det finnas värdefull information i resultaten som kan användas även idag.

I det BeBo-initierade E2B2-projektet Solmätt – mätning och utvärdering av solcellsanläggningar som avslutades 2021, kartlades fastighetsägares önskemål kring uppföljning av lokalt producerad solel samt då tillgängliga system på marknaden. Projektet resulterade i ett upphandlingsstöd som är tänkt att kunna hjälpa fastighetsägare att känna sig trygga i att kunna följa upp att de solcellsinvesteringar som görs ger det värde som de ska. Upphandlingsstödet utgörs av textförslag avsedda för en teknisk beskrivning, som behandlar kommunikationsgränssnitt, energiuppföljningssystem och fastighetssystem (driftuppföljning). Läs mer om projektet och dess resultat här.

I BeBo-förstudien Genomgång av system för styrning och reglering av byggnaders tekniska system från 2020 sammanställdes information för fastighetsägare med flerbostadshus med syfte att kunna användas för att ta ett helhetsgrepp över styrsystemfrågan i hela fastighetsbeståndet. Resultatet från förstudien blev ett antal rekommendationer bland annat för kravställning av smarta styr- och reglersystem. Läs mer om förstudien här.

Under 2014-2016 var frågan om tätning av ventilationskanaler i fokus för BeBo då både en förstudie och ett mindre projekt genomfördes. Förstudien baserades på erfarenheter från tidigare genomförda teknikupphandling om värmeåtervinningssystem där flera av de utvärderade anläggningarna bland annat på grund av läckande ventilationskanaler inte kunde uppnå den värmeåtervinning som avtalats. Därefter genomfördes ett projekt med syfte att sprida kunskap i beställarledet om befintliga tätningsmetoder och hur man på bästa sätt tätar olika typer av kanaler, samt ta fram en konsekvensbeskrivning av vad läckande kanaler innebär för energiprestandan. Resultatet omfattar checklistor och olika stöddokument att titta på vid upphandling av kanaltätning. Läs mer om förstudie och utvecklingsprojekt här.

Under 2012-2014 genomfördes tekniktävlingen Energieffektiv torkutrustning för tvättstugor där tävlingskonceptet innehåller de krav som ställdes på tävlingsbidragen. Läs mer om projektet här.

I BeBo-projektet Energieffektiv hissbelysning - utvärdering och upphandlingsstöd från 2012 tittade ÖrebroBostäder AB på energi- och kostnadsbesparing av LED-belysning i hissar. Resultatet inkluderar även det förfrågningsunderlag som användes för att handla upp anläggningarna som utvärderades. Läs mer om projektet här.

Tidplan

Erfarenheter från många om- och nybyggnader av flerbostadshus visar att de ofta inte uppfyller förväntad energiprestanda. Detta kan bero på många olika faktorer men inte sällan orsakas det ofta brister inom installationssystemen, värme- och ventilationssystemen. Ofta vet man dessutom inte förrän efter ett/ några år att man ligger för högt i energianvändning. Inom BeBo-projektet Effektivare Idrifttagning – ”Glapp i Byggprocessen” från 2013-2014 konstaterades i förstudien om Vidareutveckling av metoder för idrifttagning och driftuppföljning, att det finns en stor problematik med att idrifttagningen kopplat till tidplanen. Nedan exempel beskriver hur det kan gå till:

- När det är tre månader kvar till inflyttning spikas tiderna för slutfasen av projektet. Om entreprenören eller någon underentreprenör därefter blir försenad i sina avslutande arbeten, skjuts slutstädningen fram och idrifttagningen som skulle göras därefter blir försenad. Men slutbesiktningen går inte att flytta, för några veckor senare flyttar hyresgästerna in och man måste ha slutbeviset, för att boende/brukare skall få flytta in. Detta kan då resultera i att installatören tvingas göra fyra veckors idrifttagning och samordnad funktionsprovning på mindre än en vecka, vilket givetvis påverkar kvaliteten på arbetet. Installatörens fokus blir att lyckas få godkänd slutbesiktning, inte att göra ett bra jobb med idrifttagning och samordnad funktionsprovning, som säkerställer att byggnadens installationer fungerar som tänkt, för det finns det ingen tid till.

Säkerställ därför att det vid upphandling och kontraktskrivande finns tid i tidplanen för idrifttagning, och tydliga riktlinjer för hur förseningar ska hanteras med avseende på att säkerställa att byggnadens installationer fungerar som de ska