Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Underlag till energiberäkning

En väl utförd kartläggning utgör ett bra underlag för att bygga upp en energimodell med vilken åtgärders energibesparingspotential kan beräknas. Det är viktigt att det är tydligt i kartläggningen att uppgifter för detta syfte behövs, så att allt information sammanställs vid samma tillfälle. Detta gäller framför allt sådana uppgifter som behöver kontrolleras på plats.

Om det finns ritningsunderlag kan en hel del uppgifter från detta hämtas där, framför allt gällande ytor. Om det finns konstruktionsritningar kan dessa användas för att beräkna/bedöma U-värden på väggar, golv och tak, detaljerade konstruktionsritningar ger även inblick i köldbryggor, om sådant underlag saknas får konstruktionerna bedömas okulärt på plats, vid behov även med håltagning. U-värde på fönster står sällan utskrivet på äldre ritningsunderlag, utan detta får bedömas baseras på byggnadens och fönstrens ålder. I nyare byggnader kan även VVS-ritningar innehålla information om ventilation och rördragning som kan användas.

Andra indata till energiberäkningen utgörs ofta av antaganden. Det kan till exempel gälla sådant som av olika anledningar inte mätts, eller sådant som kan variera baserat på hur byggnaden används. Det är viktigt att antaganden dokumenteras inför uppföljningen.

Många antaganden är standardiserade och baseras på BEN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår) eller Brukarindata Bostäder från Sveby.

Under 2023 har Sveby-verktyget Energihjälpen utvecklats och en beta-version av Energihjälpen Renovering har släppts. De som utför energiberäkning, projektering och mätning kan fylla i och uppdatera respektive del i Energihjälpen. Genom Energihjälpen kan projektets energisamordnare och den kontrollansvarige på så vis följa hela byggprocessen. Energihjälpen ger ett stöd för byggherrens egenkontroll och kan ingå i kontrollplanen och bifogas vid redovisning inför startbesked, uppdateras under byggprocessen inför genomgång inför slutbesked.

Testa åtgärder i energimodellen

Det är viktigt att få en korrekt bild av utgångsläget för att kunna avgöra vilka energieffektiviseringsåtgärder som är relevanta för just din byggnad. Använd energistatistik för att kalibrera energisimuleringssmodellen så den överensstämmer med den verkliga energianvändningen. En rekommendation är att kalibrera till inom 10 % avvikelse mot uppmätt energi.

Med hjälp av energisimuleringen av utgångsläget kan energibesparingen för de valda åtgärderna beräknas. Det är förändringen från utgångsläget som avgör hur mycket energiprestandan potentiellt kan förbättras. Simulera gärna varje åtgärd för sig, men alltid även hela åtgärdspaketets totala energibesparing. Observera att åtgärderna samverkar i beräkningen av hela åtgärdspaketet, och det är denna totala energibesparing som är intressant. Det går inte att bara lägga ihop de enskilda åtgärdernas beräknade besparingar.

Energibesparingen för varje åtgärd och åtgärdspaket används även för att göra lönsamhetsbedömning, se avsnitt 1.6 Kostnader och lönsamhet.

Energi- och effekt

Energiförluster sker via transmission, ventilation och luftläckage. Transmission är energiförluster genom klimatskalet, det vill säga byggnadens väggar, tak, fönster och dörrar. Transmissionen beror på klimatskärmens värmegenomgångskoefficient (U-värde). Ett lägre U-värde på dessa konstruktioner ger mindre värmeförluster än ett högre. Äldre byggnader har ofta betydligt högre energiförluster genom klimatskalet än nyare byggnader, eftersom energirelaterade krav på U-värden i nyproduktion har skärpts kontinuerligt över tid.

Ventilation avser både projekterad ventilation, som kan vara mekanisk eller självdrag, samt vädring. Luftläckage är ofrivillig ”ventilation”, alltså när luft läcker ut genom en genomsläpplig konstruktion eller hål i tätskikt. Luftläckaget har även med byggnadens formfaktor att göra.

Hur stora energiförlusterna är beror på utetemperaturen, den avsedda innetemperaturen samt byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, ventilation och lufttäthet. Energiförlusten vid varje given tidpunkt anges i kW, alltså effekt.

I energimodellen beräknas vilken effekt som behövs för att vid varje given tidpunkt trots byggnadens energiförluster hålla den avsedda inomhustemperaturen. Denna summeras över tid till byggnadens årliga energibehov.