Energigemenskaper för fastighetsägare – vägledning och stöd

Bakgrund

I en förgående förstudie ”Energigemenskaper, en genomlysning av aktuellt läge för Energigemenskaper i Sverige”, som genomfördes inom nätverken BeBo och Belok, konstaterades genom intervjuer med olika aktörer att det finns ett intresse för Energigemenskaper i Sverige, men att antalet aktörer som har erfarenhet från arbete med Energigemenskaper är väldigt få. Det framhölls även att många EU-länder har kommit längre än Sverige i arbetet med Energigemenskaper och att goda exempel och erfarenheter från dessa länder, kan vara värdefull information för framtida projekt i Sverige. Utöver detta identifierades det även att en informationsplattform samt beskrivning av färdiga koncept/paketlösningar kan vara katalyserade faktorer för att förenkla upprättandet av fler Energigemenskaper.

Energigemenskaper har identifierats av EU som ett av flera verktyg i syfte att fasa ut fossila bränslen och fasa in förnybara energikällor i energisektorn.

Syfte och mål

Utöver att Energigemenskaper är identifierade som ett viktigt verktyg för att fasa ut fossila bränslen och fasa in förnybara energikällor i energisektorn bidrar de i sig till uppbyggnad av kapacitet och en kompetenshöjning genom att de till exempel utgör en tvärsektoriell tillämpning för att angripa utmaningar inom energisystemet och har till exempel möjlighet att förstärka energisystemet vid bristsituationer och höga energipriser. Vidare har utmaningar identifierats utifrån ett behovsägarperspektiv för införandet av Energigemenskaper i Sverige, vilka kopplar till implementeringen av de styrmedel som följer EU:s direktiv om Energigemenskaper.

För att demonstrera fördelarna med Energigemenskaper och driva deras utveckling och innovation behövs praktiska tillämpningar av Energigemenskaper.

Syftet med denna förstudie är att systematiskt sammanställa information om befintliga Energigemenskaper utifrån definierade kategorier. Denna sammanställning kan därigenom bidra till att tillgängliggöra kunskap om Energigemenskaper från ett praktiskt perspektiv. De sammantagna resultaten kommer att användas som stomme i en vägledning vilken tas fram i samverkan med aktörer som är intresserade av Energigemenskaper, med syfte att ge stöd och möjliggöra vidare implementering.

Målet med förstudien är att kartlägga Energigemenskaper som initierats eller drivs inom EU och på så sätt bidra med kompletterande kunskap och underlag som idag saknas för aktörer att driva utvecklingen av Energigemenskaper.

Den primära målgruppen för denna förstudie är fastighetsägare. Utöver detta kommer även sekundära målgrupper beaktas, exempelvis hyresgäster, energibolag, andra myndigheter samt olika funktioner inom kommunen såsom energistrategier, planerare m.fl.

Genomförande

Kartläggningen kommer att genomföras systematiskt och Energigemenskaperna kommer beskrivas efter definierade kategorier. Utöver en internationell kartläggning kommer även svenska exempel att ingå, som baserat på kartläggningen i tidigare förstudie mer fördjupat beskrivs utifrån de definierade kategorierna. Genom de exempel som inkluderas i kartläggningen kommer policyrelaterade utmaningar utifrån en svensk juridiskt och institutionell kontext för Energigemenskaper etablerade i EU-länder som i högre utsträckning möjliggjort för upprättandet av Energigemenskaper, att inkluderas.

Resultaten från kartläggningen kommer att analyseras för att identifiera nästa steg för arbetet med Energigemenskaper utifrån ett fastighetsägarperspektiv. Till detta kommer även resultaten från föregående förstudie, där inriktningar för fortsatt arbete identifierades, att inkorporeras.

Baserat på kartläggningen av Energigemenskaper, kommer en vägledning tas fram som ska utgöra stöd för aktörer som vill initiera Energigemenskaper.

Resultat

Kartläggning av energigemenskaper visar tolv exempel i Sverige och tio i Europa. Svenska fall kategoriseras baserat på syfte, teknik, aktörer, ägandeskap, affärsmodell, och utmaningar. Energiemenskaper i Sverige arbetar med el, värme/kyla, men stöter framförallt på policyrelaterade hinder, och många efterfrågar tydligare lagstiftning och gröna incitament. Energigemenskaper möter positiv respons från fastighetsägare, men energibolag har visst motstånd. Energimyndigheten kan påverka genom policy, teknik, stödstrukturer, och kommunikation för att underlätta etablering och utveckling av energigemenskaper.

Färdigställd rapport