| Projektbenämning | Hinderanalys inför Heftiguppdatering - Förstudie |
| Ansvarig | Karin Lindström, WSP |
| Projekttid | 2017-09 - 2018-02 |
Bakgrund
Den nuvarande tekniknivån är i princip tillräcklig för att kunna nå de nationella målen att reducera energianvändningen i bebyggelsen med 50 % till år 2050. Problem med att bygga eller renovera riktigt energisnålt finns alltså inte på den tekniska sidan utan finns framför allt bland ekonomiska-, organisatoriska- och kunskapshinder. Det finns dock en utbredd brist på teknik eller teknisk kunskap när det gäller att injustera och optimera befintliga tekniska system i byggnader och där finns en stor, underutnyttjad potential för energieffektivisering. Det finns också en risk för att fastighetsägare undviker att göra investeringar idag, för att vänta in de bättre tekniska lösningar som kan komma i framtiden.
Syfte och mål
Syftet med denna förstudie har varit att ge en samlad bild av den kunskap som finns om hinder för energieffektivisering när det gäller flerbostadshus och lokaler. Arbetet har delats i två delar, där WSP Environmental har ansvarat för flerbostadshus och CIT Energy Management för lokalfastigheter.
Resultat
Kunskapsbrist är ett viktigt hinder för energieffektivisering. För att öka användningen av energieffektiv teknik och -metoder behöver kunskapsnivån höjas och energikompetensen lyftas inom alla aktörsled. Större bolag har en fördel gentemot mindre fastighetsägare i och med sin professionella organisation av anställda individer som genomför energieffektiviseringsprojekt mer frekvent. Kunskapsnivån skiljer sig dock markant åt även inom samma typ av ägare när det gäller kunskapsområden som administration/planering, teknik och ekonomi. Det kan därför finnas anledning att rikta åtgärder och styrmedel till olika målgrupper, för att få bästa effekt av dem.
Samma sak gäller de ekonomiska möjligheterna att genomföra energieffektiviseringar, där förutsättningarna skiljer sig mellan offentliga och privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Brister i kunskap gällande lönsamhetsberäkningar är speciellt allvarligt då de riskerar att leda till felbeslut vad gäller investeringar. Utvecklingen av prismodeller för energi går mot taxor som är differentierade över året och som innehåller priskomponenter baserade på effektuttag, returtemperatur och/eller flöde. Detta kommer att ställa helt nya krav på mer avancerade lönsamhetsberäkningar.
Att belysa att energieffektiva byggnader genererar mervärden, till exempel ökat fastighetsvärde eller bättre innemiljö, kan få fler att vilja investera i energieffektiv teknik.
I förstudien ges förslaget att utöka beställarnätverken med fler liknande initiativ som kan åtgärda identifierade brister, till exempel nätverk för VD/beslutsfattare, energisamordnare samt injusterare/driftoptimerare.