Dagen följde två spår där förmiddagspasset inriktades på resurseffektivitet och cirkulära flöden, medan eftermiddagen behandlade LCA i byggprocessen. Båda passen inleddes med presentationer inom det aktuella temat och avslutades med en workshop där deltagarna fick vara med och identifiera behov och hinder för att minska klimatpåverkan.

Emma Karlsson, bitr koordinator för BeBo inledde dagen med att hälsa välkomna och presentera förmiddagens agenda och nätverken BeBo, Belok och Lågan. Därefter presenterade Emma kort resultaten av förstudien som låg till grund för denna träff.

Studien visade att det ser väldigt olika ut hos olika medlemsföretag. Företagen har kommit olika långt och väger in olika delar i vad som menas med hållbarhet och klimatkrav, men alla jobbar med frågan på något sätt. I förstudien identifierades några frågor med behov av utredning och några av dessa hade valts ut för att jobba vidare med under workshoppassen.

Resurseffektivitet och Cirkularitet

Att återbruka interiöra delar som byts ut i kontorslokaler innebär stor potential till minskade inköpspriser, minskade koldioxidutsläpp och minskade avfallsmängder. Det berättar Carina Loh Lindholm från IVL som har gjort både teoretiska beräkningar och fallstudier för återbruk av olika produkttyper vid kontorsrenovering. Andrahandsmarknaden och erfarenheter av den är väldigt begränsad och det behövs större incitament för att arbeta med återbruk. Plattformen Centrum för cirkulärt byggande finns till för att belysa och arbeta med frågorna.

Manuela Stierna, WSP berättade om projektet Delad energi – dubbel energi för ökad urban symbios som pågår i Malmö. Flöden ska minimeras genom kretsloppslösningar och ett integrerat grepp tas mellan bland annat energi, vatten och avfall. Projektgruppen tittar på visualisering, prismodeller, hinder och utvecklingspotential. Ett av de största hindren är att datainsamling för energi, vatten och avfall är väldigt olika och att prismodellerna skiljer sig mycket åt.

Nina Wolf Göteborg stad, tar fram upphandlingskrav för cirkulära flöden.

Inom Cirkulära Göteborg pågår hårt arbete då stadens ekonomi ska ställas om från linjär till cirkulär. Nina Wolf, Göteborgs stad berättar att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i genomförandet och man håller just nu på att utarbeta upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg och rivningsprocessen. Kraven ska bli så konkreta som möjligt och bidra till att avfall förebyggs och återbruket ökar, men samtidigt vara möjliga för entreprenörer att uppfylla.

För att möjliggöra omställningen till klimatneutralitet måste hela värdekedjan från bygg och anläggningsbranschen börja prata med varandra. Det har inte gjorts tillräckligt tidigare menar Marianne Hedberg från Sveriges Byggindustrier men ska nu göras genom kontinuerligt arbete i enlighet med Färdplanen för fossilfri konkurrenskraft i bygg- och anläggningssektorn. Färdplanen innehåller uppmaningar för alla aktörer och digitaliseringen ses som en stor möjliggörare. Marianne informerar även att resurs och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning nyligen spetsats till och lanserats. Bland annat har man utmanat till effektiv sortering genom att ta bort fraktionen deponi.

Belok-företaget Vasakronan har satt mål att inte generera något avfall som inte går att återvinna eller återbruka. Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan berättar att materialberäkningar för ett nybyggt hus certifierat i högsta klass visade att en kvadratmeter kontorsyta krävde 1018 kg material varav endast 2% var förnybart, 8% återvunnen vara och 0% var återbrukat. För att minska avfall i nybyggnation jobbar Vasakronan bland annat med att specialbeställa gipskivor med rätt mått, och har således minskat byggavfallet med 20%.

LCA i byggprocessen

Eftermiddagspasset inleddes av Kajsa Andersson, bitr koordinator för Belok, som presenterade eftermiddagens agenda och repeterade syftet med dagen för de deltagare som anslutit i samband med lunchen.

Klimatpåverkan från inrikes trafik står för ca 30 % av koldioxidutsläppen i Sverige. I dessa siffror ingår direkta och indirekta emissioner från trafik, utsläpp från byggande, underhåll och skrotning av fordon, samt byggande och förvaltande av infrastrukturen. Therese Lundblad från Trafikverket berättar om hur Trafikverkets arbetar med klimatpåverkan från infrastrukturprojekt där de i större projekt ställer krav att en klimatkalkyl skall göras. ”Om man kan räkna på kostnader kan man också räkna på koldioxid”, säger Therese och uppmanar alla intresserade att titta på det verktyg som Trafikverket tagit fram för syftet.

Parallellt med den BeBo/Belok-förstudie som låg till grund för arrangemanget, genomfördes även en Lågan-förstudie som kartlade metoder för värdering av klimatpåverkan. Resultatet presenterades av Elsa Fahlén från NCC, som tillsammans med kollegor från NCC, Skanska och CIT Energy Management genomfört förstudien. Ett tydligt resultat är att väldigt få av metoderna täcker in hela livscykeln, antingen ligger fokus på driftenergi eller på de inbyggda materialen. För den intresserade tipsade Elsa även om både genomförda och pågående SBUF-projekt som kompletterar Lågan-resultaten.

Jeanette Sveder Lundin från Skanska tog avstamp i vikten av att på ett jämförbart och rationellt sätt kunna räkna på klimatpåverkan för att det ska finnas en möjlighet att nå färdplanens målsättning. Sen är det också viktigt att komma ihåg att miljöprestanda bara är ett av kraven bland många andra som entreprenören svarar mot, och att en tidig samverkan är avgörande för att kunna göra störst skillnad. Jeanette tipsade också om att hålla koll på arbetet på temat inom Smart Built Environment.

Det nystartade projektet Klimatkrav till rimlig kostnad, presenterades av Anders Ejlertsson från IVL. Projektet drivs av Sveriges Allmännytta (tidigare SABO), Kommuninvest och Stiftelsen IVL, med syfte att bygga och sprida kunskap, utveckla kostnadseffektiva klimatkrav samt kriterier för grön belåning. I projektet som bygger på att öka användandet av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) ingår hittills sju allmännyttiga bostadsbolag från olika delar av landet, som kommer räkna på projekt i samverkan med utvalda entreprenörer.

Helena Ulfsparre från Familjebostäder visar resultat från genomförda pilotberäkningar.

Efter fikapausen berättade Helena Ulfsparre från BeBo-företaget Familjebostäder om deras energi- och klimatstrategin för nyproduktion, som ställer krav på att genomföra LCA-kalkyler och att minska byggavfall. Den LCA-kalkyl som genomförs är en förenklad modell som inkluderar A1-A3 och berör grund, stomme och klimatskal. De hittills studerade projekten som alla är betongstommeprojekt har väldigt varierande resultat, och inom kort kommer även resultat från ett limträprojekt finnas med i jämförelsen. Till 2023 skall Stockholm stad ha kommit fram till ett tak för hur mkt CO2 ett byggprojekt får generera, baserat på att all nyproduktion beräknas under 2019-2022. Beräkningsanvisningar har tagits fram för detta ändamål.

Workshopresultat och fortsatt arbete inom BeBo, Belok och Lågan

Både för- och eftermiddagen avslutades med styrda workshoppass där ett antal utvalda projektuppslag diskuterades och prioriterades. Resultaten från dessa diskussioner är under bearbetning och mer information om hur frågan om minskad klimatpåverkan från byggbranschen kommer drivas inom BeBo, Belok och Lågan kommer publiceras efter hand.

Är du intresserad av att vara med på nästa steg fast du missade konferensen den 21/5? Kontakta projektledare Emma Karlsson via länken nedan, så får vi med dig i kommande utskick.