|
Projektbenämning |
Maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme, steg 2 |
|
Ansvarig |
Mette Lager, CIT Renergy |
|
Projekttid |
2025-05 - 2025-11 |
|
Fördjupningsområde |
Digitalisering, Effekthantering |
Bakgrund
Maskinläsbara prismodeller steg 2 är en fortsättning på den förstudie som BeBo och Beloks genomförde under hösten 2024. I steg 1 konstaterades att området är stort och komplext och att man troligen behöver bryta ner området i mindre delar för att komma framåt. Man identifierade också ett antal möjliga moment för fortsatt arbete. I detta fortsättningsprojekt tar vi resultaten från steg 1 vidare för att på sikt kunna få fram maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme.
Maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme skulle ge bättre möjligheter för fastighetsägarna att styra och optimera sin fjärrvärmeanvändning efter variationer i fjärrvärmepriset, därmed skulle de kunna minska sina kostnader och miljöpåverkan kopplat till fjärrvärme. Med maskinläsbara prismodeller skulle man också få bättre underlag för uppföljning och analys av fastighetsbolagens kostnader för uppvärmning. En digitalisering av prismodellerna är också en möjliggörare för utveckling av nya tjänster längre fram.
Syfte och mål
Målet med förstudien är att ta vidare resultaten från den första förstudien kring maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme genom att i steg 2 identifiera en konkret väg framåt för att på sikt skapa digitalt tillgängliga och därmed maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme.
Syftet med projektet är att identifiera:
- Intressenter villiga att delta i en arbetsgrupp för maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme, samt lämpliga fallstudier för ett pilotprojekt inom området.
- Fördelarna för respektive målgrupp om maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme realiseras.
- Lämpliga finansieringsmöjligheter för det fortsatta arbetet.
- Möjliga styrmedel och/eller andra främjande åtgärder som skulle kunna driva på arbetet med att realisera fram maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme.
Genomförande och Resultat
Förstudien har omfattat flera moment som tillsammans syftar till att på sikt utveckla maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme. Ett huvudmoment var att genomföra en intervjustudie och totalt har 16 djupintervjuer genomförts med bostadsbolag, lokalfastighetsbolag, fjärrvärmeföretag samt en branschorganisation. Därutöver anordnades en workshop dit samtliga bolag som deltagit i intervjustudien samt Energimyndigheten var inbjudna.
Under intervjuerna lyfts flera fördelar med maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme: (1) Bättre möjlighet för fastighetsbolag att styra sin fjärrvärmeanvändning efter prismodellen. (2) Bättre möjligheter att visualisera och analysera fastighetsbolagens kostnader kopplat till fjärrvärme. (3) En möjliggörare för nya digitala tjänster och (4) ökad förståelse och transparens för hur prismodellen är uppbyggd.
Respondenterna bedömer att utvecklingen av maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme bör ske stegvis. Ett bra första steg är att börja med ett pilotprojekt för att visa på nyttorna för både fastighets- och fjärrvärmebranschen. Dessa nyttor kan utvärderas genom att göra några få prismodeller för fjärrvärme maskinläsbara för att sedan testa om ett eller flera fastighetsbolag kan läsa dem. Här bör man utgå från olika typer av prismodeller för att få en bred bild av de hinder och möjligheter som finns kopplat till att göra prismodellerna maskinläsbara. För att förenkla en bred implementering behöver man också fokusera på att harmonisera fjärrvärmes prismodeller. Därefter kan arbetet inriktas på att utveckla teknisk infrastruktur och digitalt gränssnitt för en digital hub som möjliggör maskinläsbara prismodeller.
Parallellt med intervjustudien undersöktes möjliga styrmedel och andra främjande åtgärder som kan påskynda arbetet med att ta fram maskinläsbara prismodeller. Projektet inkluderade också en genomgång av möjliga finansieringsmöjligheter för att stödja det fortsatta arbetet. Slutligen har potentiella synergier med det pågående arbetet kring maskinläsbara prismodeller för elnätstariffer analyserats. Förstudien har genomförts i samarbete mellan nätverken BeBo och Belok.