|
Projektbenämning |
BeBo Förstudie: Risk för övertemperaturer i flerbostadshus - kartläggning och förutsättningar |
|
Ansvarig |
|
|
Projekttid |
2025-06 - 2025-12 |
|
Fördjupningsområde |
Boende och inomhusmiljö |
Bakgrund
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperaturer inomhus HSLF-FS 2024–10 beslutat 2 maj 2024 anger riktvärde 26°C för högsta inomhustemperatur under sommaren. För känsliga grupper (äldre, små barn och andra känsliga personer) gäller riktvärdet under hela dygnet. För övriga kan det vara acceptabelt med en något högre temperatur dagtid, men temperaturen bör inte överskrida 26 °C nattetid. Detta är en skillnad mot tidigare allmänna råd om temperaturer inomhus, då riktvärdena inte gällde under värmebölja, så många angav då att inomhustemperaturen fick överstiga riktvärdet ett antal timmar per år.
Fastighetsägarens ansvarar för att anpassa byggnader och utomhusmiljöer till dagens och morgondagens värmeböljor. Fastighetsägaren har enligt lag ett ansvar för att fastigheten underhålls och sköts så att de boende inte får besvär eller blir sjuka av brister i byggnaden.
Syfte och mål
Studiens syfte var att göra en översiktlig kartläggning av problembild, arbetssätt och åtgärder idag hos fastighetsägare samt att ge exempel på olika förutsättningar på när övertemperaturer förekommer, då en sådan översikt saknas för flerbostadshus med utgångspunkt i nya allmänna rådet för inomhustemperaturer HSLF-FS 2024-10.
En annan fråga att besvara under förstudien var till exempel om någon av BeBo-medlemmarna installerat aktiv kyla i flerbostadshus. Vilka var förutsättningarna för att denna åtgärd genomfördes samt vilka beaktanden har fastighetsägaren gjort om alternativ?
Dessutom skulle en genomgång av föreslagna åtgärder i tidigare identifierade rapporter göras (vilka dock var framtagna enligt tidigare allmänna råd) och granskning av tillgängliga och relevanta underlag/ remissyttrande till HSLF-FS 2024 med avseende på flerbostadshus.
Ett annat syfte med studien var att belysa BeBo-medlemmarnas utmaningar med kommunens arbets-/beslutsprocess och kravställning i ny/ ombyggnad och ta reda på om det förekommer målkonflikter och hur de hanteras.
Genomförande och Resultat
Förstudien har genomförts genom tre centrala arbetsmoment: en omfattande och systematisk litteraturgenomgång, en detaljerad kartläggning av flerbostadshusens tekniska förutsättningar samt fördjupande dialoger med fastighetsägare inom BeBos medlemsorganisationer. Tillsammans ger dessa delar en robust och väl förankrad helhetsbild av hur övertemperaturer uppstår, hur problemet varierar mellan olika byggnadstyper och vilka praktiska och administrativa hinder fastighetsägare möter i arbetet med att uppfylla Folkhälsomyndighetens nya riktvärden för inomhustemperatur under sommartid.
Litteraturstudien identifierade flera brister i tidigare rekommendationer, bland annat avsaknaden av samlad vägledning för olika typer av byggnader och klimatscenarier. Den visade också att många råd inte är anpassade till dagens och framtidens varmare somrar. Kartläggningen av byggnadstekniska förutsättningar tydliggjorde hur solvärmelast, fönsterstorlek och -orientering, ventilationsprinciper, luftflöden, termisk massa och möjligheter till nattkyla tillsammans påverkar den faktiska temperaturutvecklingen i bostäderna. Dialogerna med fastighetsägare gav samtidigt en konkret inblick i de processer som ofta försvårar införande av åtgärder – exempelvis bevarandekrav i kulturhistoriskt värdefulla områden, långa handläggningstider för bygglov, variationer i kommunala bedömningar samt osäkerheter kopplade till hyresgästers beteende och acceptans.
Resultaten visar att solskyddsglas, 2+1‑glasning med mellanliggande persienn, effektiv nattvädring och byggnader med tunga stommar ger de mest betydande temperaturreducerande effekterna vid värmeböljor. Samtidigt framkommer att åtgärdernas effektivitet i stor utsträckning påverkas av hur de boende använder fönster, solskydd och ventilation i vardagen. Simuleringarna som genomförts inom ramen för studien pekar på att marginalerna redan i dagens klimat är små för många byggnader, och att vissa hus – särskilt i tät stadsbebyggelse med begränsad solavskärmning – sannolikt kommer att behöva aktiv kyla för att klara framtida värmebetingelser. Förstudien betonar sammanfattningsvis behovet av tydligare nationell vägledning, mer enhetliga kommunala bedömningar och en långsiktig, strategisk planering för ett robustare och mer resilient sommarklimat i både befintliga och nya flerbostadshus.