Projektbenämning

BeBo vägledning: Kravställning energirenoveringsplaner för BRF:er

Ansvarig

Svein Ruud, RISE

Lotta Bångens, Eneff

Projekttid

2025-05 - 2025-12

Fördjupningsområde

BRF och små fastighetsbolag

Bakgrund

Det finns en stor potential för energibesparing i svenska BRF:er. Drygt 40% av den totalt uppvärmda arean för flerbostadshus är BRF:er och de flesta är uppförda före den första oljekrisen på 70-talet. Många är också uppförda enligt tidstypiska konstruktionssätt, vilket gör att samma typ av åtgärder kan genom föras på ett stort antal byggnader i samma område och på liknande områden i olika delar av landet. Brist på kunskap om energianvändningen, dess kostnader och hur den kan minska, är dock ofta låg hos medlemmar/ägare och i styrelser. Osäkerhet kring kostnader och lönsamhet gör att man har svårt att ta beslut om energirenoveringar.

Enligt det senast uppdaterade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska i princip alla byggnader i EU vara ”nollutsläppsbyggnader” 2050. För att detta ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt krävs att energieffektiviserande åtgärder samordnas med andra renoveringsåtgärder.

Enligt EPBD ska varje medlemsland ta fram ett system för renoveringspass, vilket Boverket i Rapport 2025:6 har föreslagit att det i en svensk kontext ska döpas om till energirenoveringsplan. En energirenoveringsplan ska ge en tydlig färdplan för stegvis totalrenovering och hjälpa byggnadsägare att planera bästa tid för åtgärderna och deras omfattning. Energirenoveringsplanen ska vara ett frivilligt system men när det tillämpas ska det dels erbjudas till en rimlig kostnad, dels ersätta och vara mycket mer omfattande än rekommendationerna i en energideklaration.

I senaste uppdateringen av EPBD, Annex VIII, anges vad som ska ingå respektive vad som kan ingå i en energirenoveringsplan. Liksom för nuvarande energideklarations-system så kommer de energiexperter som i framtiden erbjuder tjänsten att upprätta en energirenoveringsplan att trots certifiering ha en stor spridning i kompetens och olika tolkning av vad de anser bör ingå i tjänsten. Det finns därför ett behov av att stödja BRF:er i vilka krav man ska ställa på vad som ska ingå i och hur en energirenoveringsplan ska tas fram.

Syfte och mål

Syftet är att ta fram en vägledning för BRF:er i att ställa krav på vad som ska ingå i en energirenoveringsplan och hur den ska tas fram, detta med målet att byggnaden ska vara en ”nollutsläppsbyggnad” senast 2050.

Genomförande

En förutsättning för att kunna göra en bra och trovärdig energirenoveringsplan är att man gör, eller nyligen har gjort, en ordentlig energikartläggning av byggnaden. Som ett första steg i projektet kommer vi därför att studera hur olika typer av energikartläggningar vanligen görs idag och i vilken omfattning de räcker som ett underlag för en energirenoveringsplan. Som ett andra steg i projektet kommer vi att tydligt beskriva vad som ska ingå i energirenoveringsplanen för en BRF och hur den ska tas fram. Därför kommer vi att närmare studera de olika programvaror för underhållsplaner som används av BRF:er idag och hur de kan anpassas för att också inkludera en energirenoveringsplan. Vi ser även att den löpande uppföljningen av underhållsplanen måste samordnas med den löpande tekniska förvaltningen. Här kommer vi framför allt att se på hur Aff-Forums branschavtal för Teknisk förvaltning energi kan samordnas med en energirenoveringsplan. I detta andra steg kommer en kravspecifikation för en anpassad underhållsplan att tas fram. I projektet kommer även en mall för en underhållsplan som inkluderar en energirenoveringsplan att tas fram.

En energirenoveringsplan måste också innehålla lönsamhetsberäkningar som inkluderar samtliga steg som ska göras. Även om energirenoveringar samordnas med andra renoveringar enligt underhållsplanen så ska beräkning och redovisning av lönsamhet för olika energibesparande åtgärder separeras från kostnaderna för andra åtgärder som enligt underhållsplanen ändå ska göras. Detta innebär att även den ekonomiska förvaltningen måste involveras i energirenoveringsplanen och anpassa sina mallar och program till den. På så sätt ökas transparensen och möjligheten för banker att enligt Taxonomin ge bättre lånevillkor för energibesparande åtgärder. I projektet kommer ett förslag till kravspecifikation för lönsamhetsberäkningar att tas. Därutöver kommer vi att uppdatera och anpassa BeBo:s Lönsamhetskalkyl för lönsamhetsberäkningar kopplat till energirenoveringsplaner. I detta arbete avser vi att involvera olika leverantörer av ekonomisk förvaltning, samt svenska Bankföreningen och ett antal banker.

Under arbetet med de olika delar i projektet avser vi att förutom interjuver av olika aktörer hålla 3-4 workshops som fokuserar på hur energirenoveringsplanen ska kopplas till energikartläggning, underhållsplan, samt teknisk och ekonomisk förvaltning. Vi kommer även att föra en dialog med Boverket eftersom de nu arbetar med utformning av föreskrifter kring renoveringspass.

Publicerad
Senast uppdaterad