Nuvarande byggregler anger inga siffersatta krav eller råd, men av gammal vana sätter man ofta ett forceringsflöde som ger 75 % osuppfångning. För att mäta osuppfångning i ett verkligt bostadskök finns ingen standard. Men laboratoriemetoder det finns det två av, som dock ger väldigt olika resultat. Att två olika standarder används är formellt helt korrekt, eftersom den ena gäller spiskåpor (utan egen fläkt) och den andra gäller köksfläktar. Men produkterna är ofta identiska så när som på fläkten. Problemet är att labproven utförs med olika förutsättningar, så att köksfläktar har mycket lättare att få höga prestanda i procent.
- Om man projekterar för 75 % enligt standarden för spiskåpor EN 13141-3, så måste man ta till höga flöden t ex 50 l/s. Man riskerar då att överdimensionera ventilationen.
- Om man projekterar för 75 % enligt standarden för köksfläktar IEC 61591, så räcker det med låga flöden, ibland närapå kökets grundflöde. Men kåpan kommer i praktiken inte att fånga upp så mycket os.
Diagrammet nedan visar osuppfångningsförmåga som funktion av flöde för en verklig kåpa mätt med de olika standarderna.
Spiskåpans huvuduppgift är att fånga upp matos, men hur ska man ställa krav på det? Tyvärr finns det två helt olika mätstandarder, och den föråldrade tumregeln om 75 % osuppfångning vid forcering kan leda till både missnöje hos de boende och överdimensionerade ventilationssystem. Och hur många hushåll behöver samtidigt forcera sina spiskåpor? - var frågor som leverantörer och BeBo-medlemmar diskuterade.
Nedan finner ni en inspelning av presentationerna som hölls under branschdialogen: