Eftermiddagen inleddes med att Emil Andersson, biträdande koordinator för BeBo hälsade välkommen. Deltagande kommuner och företag fick presentera sig och sina respektive aktuella utmaningar. Träffen avslutades med en diskussion om hur nätverken bör arbeta vidare med Smarta stadsdelar, avgränsningar utmaningar och roller. Diskussionen leddes av Per-Erik Nilsson koordinator Belok.
Presentationer deltagare
Uppsala kommun
Kristina Starborg, Maria Thomten
Uppsala ska vara klimatpositivt år 2050. Energiprogram 2050, kräver transfusion av lokala energisystemen.
Uppsalapaketet – avtal med regeringen. Nya tågspår, station, nya hållbara stadsdelar byggs ut. I Bergsbrunna kan vi tänka ganska fritt kring energisystemet.
I effektfrågan jobbar vi tight med region, länsstyrelserna mfl.
Näringslivsaktörer bjuds in att vara med och i systemval för Bergsbrunna. Nät, byggnader och försörjning. Process börjar under våren.
Coordinet – EU-projekt som skapar lokal marknad för effektflexibilitet. Uppsala kommun ska agera som aggregator. Samlar ihop effekter som man kommunen kan dra ner och lägga ihop till ett bud som man kan få betalt för. Flexresurs är >1 MW. Har många resurser som bidrar i olika byggnader, fläktar, pumpar etc. små källor som måste automatiseras och läggas in.
Midroc – Effektreducering i byggherresperspektiv
Åke Norrfors
Idag råder dålig effektkontroll, styrs av stundens behov. Leverantören vet knappt vad de ska producera, kommunikationen saknas. Behöver bättre effektberäkningar. Konstruktörerna överdriver behoven, garderar sig. Det får effekten att det inte finns tillräckligt med effekt till alla.
Lösning: Passiva effektreducerande åtgärder – ex bra klimatskal. Aktiva: smart styr, nya algoritmer m.m., energilager.
Kommunikationsplattform: Nätägare vill styra fastighetsägaren, men fastighetsägaren vill ha kommunikationen och välja själv. Nya prismodeller kan behövas.
Nätägare som har smarta nät – smarta när som kommunicerar med produktionsenheter etc. Vad är ett smart nät?
Stockholm stad - Loudden
Örjan Lönngren
Vi funderar på varför energi används så ineffektivt. Det är obalans över året och vi tar inte hand om energin. Nytt område – Loudden på gång. Här finns möjlighet att bygga nytt och tänka nytt energisystem. Finns stora bergrum som bör kunna lagra energi. Funderar över vilken skala ska man göra detta? Vad ska blandas in? Avloppssystem med värme och näring? Idag fraktas det långt, hälften av energin försvinner. Vill titta på hur man i hus, kvarter, stadsdel kan lösa detta. Ska man göra frikopplat system, eller integrerat med fjv? Vill göra mycket och har många frågor. Har inte hittat rätt partner som kan ta tag i frågorna. Vem kan satsa pengar och driva det? Ägarformer, driftsformer? Viktigt att undvika energifattigdom. Behöver robusta lösningar som inte är för avancerade att drifta. Har fått till effektiva byggnader, men känner att nivån måste vara annan. Det större energisystemet måste ta oss längre i resurseffektivitetsfrågan.
Kan driva ner fastighetsenergi till 40-50 kWh/m2, men det kanske inte är vettigt att komma längre. Det behövs systemlösningar istället. En avvägning av hur optimeringen ska ske.
Örebro – Tamarinden ”Där människor möts och husen delar energi”
Emma Gren
Specifikt stadsbyggnadsprojekt på uppdrag från politiken. Nio olika projekt görs inom området. Jobbar med aktivt gatuliv, mobilitetslösningar. Markanvisningar har släppts. Öbo har fått en. Kan fungera som inspiratör.
Många smarta lösningar på allmän plats. Robotgräsklippare, big belly (sopor) mm.
Gör lokalt likströmsnät så byggnader kan dela el. lågtempererad fjv, 65 °C, funkar med spillvärme.
Byggnader ska reducera, producera och dela energi. En LSO – lokal systemoperatör, behövs, men hur ska det fungera? Har simulerat effektanvändningen för området. Ser att man kan försörja basbehovet med egenproduktion, ex solenergi, samt att topplasten kan styras bort. Landar sammantaget på att 51% effektreducering är möjlig. Kostnader? Ser ut som att området kan spara 2 miljoner per år genom energi/effektbesparingar, vilket ger goda förutsättningar för lönsamhet att investera i ny typ av system.
Utmaningar: Måste utreda vem som tar LSO-positionen. Har inte riktigt lagförutsättningar idag. Färdigt bostadsområde 2025. Till dess hoppas vi på ny lag.
Energimyndigheten
Dag Lundblad
Sektorsstrategierna – ”Dalmatinen ska bli en labrador”. Finns många små initiativ som behöver komma ut i större skala. Docka ihop nationell nivå med regional och lokal nivå. Fastighetsägarens perspektiv är viktigt, men också att förstå de andra aktörers perspektiv. Vill få till plattformar som fyller fastighetsägarnas behov och kan påskynda utvecklingen. Vi har nationella mål som ska nås tillsammans men hur ska man nå dit?
Diskussion
Energimyndighetens perspektiv är ett resurseffektivt energisystem. Idag innefattar utlysningar ofta resurseffektivitet och livscykelperspektiv. Det är intressant att titta bredare än endast på energieffektivisering.
Flera fastighetsägare och kommuner vittnar om att så snart nya områden ska skapas så finns nätbolag på plats och säljer in abonnemang som sedan hindrar andra kreativa lösningar. För att nå nationella energi och klimatmål måste alla bolag, fastighetsägare och kommuner såväl som energibolag göra en förändringsresa. Optimalt så bör resan göras tillsammans, men kommunala bolag kan trycka på extra. De olika aktörerna har alla effektutmaningar men ser problemen ur olika perspektiv. Med en samsyn och lösningsvilja kan man arbeta gemensamt för mest samhällsnytta med maximerad vinst för respektive aktör.
Vilket perspektiv?
Frågan är större än att den kan lösas i den enskilda byggnaden. Perspektivet bör vara hur vi skapar mest nytta för samhället. Detta bör innefatta samhällsekonomi och resursflöden såväl som rättvisefrågor. Behovsbilden kan se olika ut i storstad, liten stad eller landsbygd.
För nätverken Belok och BeBo är fastighetsägarens roll central i de projekt som genomförs, men medlemsföretagen har samtidigt en vilja att göra samhällsnytta.
Utmaningar
Det är lätt att fastna i stuprör och inte komma vidare. Vi kan behöva nya tankesätt och visioner för att lösa de svåra knutarna.
Idag är många aktörer långt från varandra. Det vore nyttigt att identifiera och visa på gapen.
För att lösa frågeställningarna behöver vi nya typer av roller. Dessa personer kanske inte känner varandra idag. samhällsexploatörer, IT-avdelning med flera.
De som sitter i rummet nu och som tänker i dessa banor är ”early adopters” som tycker det är spännande att testa ny teknik och utveckla nya lösningar. Andra aktörer kan behöva expertstöd för att förstå, våga och uppskatta att testa ny teknik.
Det är resurskrävande att arbeta med stadsutveckling på detta sätt och kan vara svårt att orka med att dra i alla perspektiv. Viktigt att hålla nere energianvändningen i nybyggnationen, men hur mäkta med att ställa krav och följa upp?
I Norra Djurgårdstaden ställdes krav på 55 kWh/m2samt att det efter två år skulle mätas och redovisas på stadens hemsida. Nivåerna nåddes inte och nu jobbar man med optimering. Framöver ska möten ske tidigare i processen.
Hur ska vi ta frågan vidare?
Området nya stadsdelar är svårt att ringa in och konkretisera till ett Fördjupningsområde. Det finns många andra initiativ, forskningsprojekt med mera som arbetar med frågan ur olika perspektiv och omfattning. Exempelvis Citylab, klimatkommunerna, rådet för hållbara städer. Det finns ingen anledning att nätverken lägger sig parallellt och gör samma sak.
Två olika väga föreslås:
Demonstrationsprojekt:
För att etablera lösningar och driva frågan och få fler att följa efter är pilotprojekt viktigt. För att visa att utredningarna för nya systemlösningar stämmer behövs verkliga data. Några väldefinierade case, med tydliga målbilder, kan tas fram där man testar och utvärderar föreslagna lösningar, utvecklar affärsmodeller och kravspecifikationer samt identifierar vilka lagliga hinder som finns och hur dessa eventuellt skulle kunna överbryggas. Eventuellt kan man i demonstrationsprojekt (som Tamarinden) få lov att frångå praxis för att visa nyttan.
Inriktningen på casen kan skilja åt. Avgör vad som ska kommuniceras, ta fram kommunikationsplan. Genom projekten siktas på skalbarhet, spridning och spinoffeffekter.
Följeforskning vore lämpligt. En kunskapsbank byggs upp och erfarenheterna kan spridas nationellt och internationellt. Energimyndighetens analysavdelning skulle kunna kopplas in för att identifiera nyttor och onyttor.
Samverkansplattform:
Nätverken kan hjälpa till att få driv i frågan. Att förändra regelverk kan bli enklare om vi för dialog tillsammans.
- Behovsanalys, exempelvis genom att intervjua fler medlemsföretag och städer/kommuner.
- Nätverken som remissinstans för resultat och frågeställningar från demonstrationsprojekt.
- Bollplank och informationsutbyte vore värdefullt.
- Kartlägga och konkretisera problem, renodla perspektiv och kunna gå på djupet i frågeställningar.
- Hur kan regelverk formas och förbättras? Undvika målkonflikter.
- Samverkan är otroligt viktig där kan nätverken vara nyckelaktör. Många kommuner har samma frågeställning och vi kan hjälpa och inspirera varandra.
Andra intressanta aktörer: Malmö kommun, Skellefteå, flera vätgasprojekt, Linköping med tekniska verket och kulvert.
Håll koll på Coordinetforum i mars på temat samverkan