10 år med energiuppföljning – praktiska erfarenheter från projekt

Svante Wijk och Martin Jansson från NCC berättade om hur den interna satsningen kring ”Klimatresan” resulterade i att NCC noggrant började följa upp energianvändningen i alla nyproduktionsprojekt där de agerar totalentreprenör. Uppföljningen har pågått i cirka tio år och NCC har byggt upp stor kunskap och erfarenhet kring orsaker och lösningar när beräknad energianvändning inte uppnås.

I cirka 60 procent av NCC:s byggprojekt på totalentreprenad är byggherrens energikrav hårdare än BBR-kraven. Kraven ställs antingen på beräknad energianvändning eller på uppmätt energianvändning. NCC:s ståndpunkt är att byggherren bör ställa energikrav på uppmätt energi med verifiering via mätning, vilket ofta leder till att energikraven uppfylls i projekten. Kravställning på beräknad energianvändning utan verifiering kan resultera i en på pappret utlovad låg energianvändning som sedan i driftsfasen kan visa sig vara mycket högre än kravnivån och ibland även BBR-kravet.

I sina nyproduktionsprojekt kopplar NCC upp mätare och kopplar upp dessa till energiuppföljningssystem där de senare kan följa upp energiprestandan. Mätinsamlingen startar vid slutbesiktningen och kontroller görs månadsvis under en 2-årsperiod. Genom detta kan NCC, i de fall där energianvändningen är hög, utreda och avhjälpa orsakerna.

Allmänna erfarenheter från mätningarna i flerbostadshus, innan injustering har skett:

  • Högre värmeanvändning än beräknad
  • Lägre varmvattenanvändning än schablon
  • Högre inomhustemperatur än önskat
  • Lägre hushållselanvändning än schablon

Praktiska erfarenheter från projekt är att energiuppföljningen leder till att felinställningar och tekniska fel upptäcks och kan avhjälpas. Vanligtvis räcker det med injustering och intrimning av systemen för att avhjälpa för hög värmeanvändning. NCC ser i många fall att det finns ett glapp i processen om vem som ska driftoptimera när byggnaden har tagits i drift.

Erfarenheter från BeBo/SBUF/KTH-Förstudie om förutsättningar analys energieffektiva flerbostadshus

Inom förstudien har kontroll och översiktlig genomgång av ca 15 flerbostadshusprojekt genomförts med fokus på:

  • Förutsättningar för mätning och loggning.
  • Tillgång till systemdokumentation, energiberäkningar, mätdata
  • Mindre analys av mätdata.

Det är viktigt med detaljer i energieffektiva byggnader. Detaljer som kunde försummas för 15 år sedan måste man ta hänsyn till nu eftersom värmeanvändningen idag är en bråkdel av vad den var då. Därför finns ett stort behov av att gå igenom metoder, arbetssätt, med mera, för att tillse att tillräcklig hänsyn tas till de viktiga detaljerna i energieffektiva byggnader.

För de flesta av de undersökta byggnaderna hade inte energiberäkningarna uppdaterats efter hur det blev byggt. Det vill säga hänsyn till förändringar under byggprocessen av systemval och produkter samt brister i idrifttagning och injustering.

I energiberäkningar av byggnader underskattas/ försummas ofta värmeförluster från distributionssystem med avvikande medietemperatur mot omgivningen som VVC-förluster och förluster från ventilationskanaler, främst utelufts- och avluftskanalerna. Luftflödesobalans kan ge ett ökat värmebehov och driftstörningar i ventilationens värmeåtervinning, samt brister i injusteringen och styrning av värmesystemen.

De flesta av de granskade flerbostadshusen i förstudien har goda mätförutsättningar (1 år med tim-data) och 40 % av flerbostadshusprojekten kan logga 5-min-data, så styrproblem kan undersökas. Dock är inte betjäningsområden för energimätarna kontrollerade, då platsbesök inte genomförts.

Det fanns också fall där systemen inte arbetade efter projekterade inställningar eller endast efter standardinställningar som inte var anpassade efter specifik byggnad.

Förstudierapporten hittar ni här!

Workshop

Under workshopen fick deltagarna svara på frågor via menti med efterföljande diskussion, nedan följer några urval av svaren. Se bifogad dokument för fullständigt utdrag för svaren.

Utifrån er erfarenhet vad är den vanligaste orsaken till för hög energianvändning i nyproduktionsprojekt?

  • Brister i injustering och driftoptimering
  • Glapp mellan mål, projektering, produktion och drift (förståelse och kunskap för hur respektive part påverkar energianvändningen)
  • Kunskapsglapp i överlämning i processen
  • Brister i beräkningsunderlag
  • Uppföljning i driftsfasen

Hur kan kravställningen på energiprestanda vid upphandling av projektörer och entreprenörer utvecklas?

  • Tydligare kravställning på uppföljning på uppmätt energianvändning
  • Kravställning på delfunktioner
  • Skapa incitament för mätning och verifiering av energianvändningen för alla parter
  • Kravställ på att beställarnas driftorganisation skall delta i projektering
  • Kravställ på energibesiktning kopplat till slutbesiktningen
  • Hänvisa till Energiavtal 12

Hur kan samarbetet/processen mellan byggherre och entreprenör utvecklas? – vid överlämnande och under driftsfasen.

  • Gemensamma driftsmöten
  • Under garantitiden regelbundna möten med diskussioner om kravuppfyllelse
  • Kravställning att entreprenören ska bistå med uppföljning och eventuell utredning under idrifttagande
  • Partneringlösningar som sträcker sig efter överlämnande

Vad kan BeBo göra/initiera för att stötta i denna fråga?

  • Checklista på vanliga parametrar som påverkar verkliga energianvändning – så hänsyn kan tas till dessa i tidigt skede
  • Upprätta likt Energiavtal 12 en lathund för hur FFU skall upprättas för att även omfatta energiuppföljning
  • Förstudieförslag: Energiprestandakraven för VS kommer påverkas i och med temperaturökning, leder till ökad hantering av övertemperaturer
  • Testa och utvärdera driftsamarbete i verkliga projekt
  • Goda exempel driftsamarbete, förvaltningsrutiner, upphandlingsanvisningar, kravställning etc.
    • Redovisning i pm-form och webbinarier

Ytterligare matnyttig information kring ämnet hittar ni här:

Förstudie stegvis verifiering av delsystem – Exempel VVC-system: http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/LAGAN_Stegvis_verifiering_av_delsystem_200115.pdf

LÅGAN-WS dec 2019 – Mätningar för verifiering av energiprestanda: http://www.laganbygg.se/UserFiles/Filer/LAGAN_workshop_verifiering_av_energianvandning.pdf

Kontaktperson Emil Andersson, WSP
Publicerad
Senast uppdaterad