Projektbenämning

Science Based Targets för svenska fastighetsägare och småhustillverkare - Förstudie

Ansvarig

Hanna Westling

Projekttid

2021-10-01 - 2021-12-31

Bakgrund

Science Based Targets (SBTs) är ett vetenskapligt ramverk för att sätta klimatmål i enlighet med den senaste forskningen. Ramverket används av organisationer världen över, och det visar hur mycket och hur snabbt organisationer behöver minska sin klimatpåverkan för att undvika den värsta påverkan till följd av klimatförändringar.

SBTi (Science Based Targets Initiative) som står bakom ramverket och valideringen av SBTs är ett initiativ där World Resources Institute (WRI), Carbon Disclosure Project (CDP), (World Wide Fund for Nature) WWF och FN:s Global Compact samverkar och erbjuder resurser och vägledning samt utvärderar och validerar mål som organisationer åtar sig. Initiativet hämtar stöd från aktuell forskning och för att mål ska anses som vetenskapliga behöver de vara i linje med vad den senaste klimatvetenskapen bedömer som nödvändigt för att möta målen i Parisavtalet.

SBTi lanserades 2015 för att mobilisera den privata sektorn att ta ledningen i klimatomställningen och för att göra vetenskaplig målsättning till praxis. Över 2 000 företag är kopplade till initiativet och av dessa har omkring 1 000 företag validerade mål. På den svenska marknaden är drygt 100 företag kopplade till initiativet och ett femtiotal av dem har satta mål. Dessa siffror är hämtade i oktober 2021 och antalet företag som är kopplade till initiativet och som har satta mål ökar kontinuerligt[1].

Science Based Targets är ett sätt att bädda in det energi- och klimatsstrategiska arbetet i hela verksamheten och få upp arbetet på ledningsnivå. Det är ett sätt för organisationer att visa att de ligger i framkant och följer den senaste forskningen, samt använder sig av internationellt erkända metoder för att sätta, genomföra och följa upp sina energi- och klimatmål. Genom den obligatoriska uppföljningen är det möjligt att se och säkerställa att organisationer är på väg i en önskvärd riktning och det blir även ett sätt för organisationer att hitta ett gemensamt språk kring ambitioner. En ytterligare viktig punkt är att valideringen utgår från den internationella standarden GHG-protokollet (GHG Protocol) som inkluderar utsläpp från hela värdekedjan.

Syfte

Förstudien undersöker hur vetenskapligt baserade mål kan stödja nätverken BeBo, Belok och BeSmå och dess medlemmar i att påskynda omställningen och omvandla det arbete som redan görs till vetenskapligt baserade mål som genomsyrar hela verksamheterna och tar energi- och klimatarbetet upp till verksamheternas strategiska ledningsnivå och behåller frågan där. Förstudien syftade till att:

  • Undersöka hur SBTs kan stödja nätverkens medlemmar i att snabba på omställningen
  • Stärka organisationerna i förståelsen och kommunikationen av klimatpåverkan genom hela värdekedjan
  • Föra upp energi- och klimatfrågan till strategisk ledningsnivå och genomsyra hela verksamheterna hos medlemmarna

Studie

I rapporten presenteras en kartläggning av energi- och klimatmål hos ett antal medlemmar i nätverken. Utöver det presenteras målsättningar inom energi- och klimatområdena som finns i samhället i stort. Kartläggningen visar att begrepp som klimatneutralitet och netto-nollutsläpp finns hos många aktörer. En beskrivning av dessa begrepp, samt andra termer som kopplar till dem beskrivs därför i rapporten.

Rapporten beskriver också processen för att sätta Science Based Targets. Processen består av de fem stegen anta (commit), utveckla (develop), skicka in (submit), kommunicera (communicate) och rapportera (disclose). I företagens utveckling av klimatmål krävs en kartläggning av växthusgasutsläppen. Denna ska tas fram genom Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet), vilket är en rapporteringsstandard där utsläppen delas in i tre scope och omfattar företagets hela värdekedja. Det är obligatoriskt för alla företag som vill få sina mål validerade av SBTi att sätta mål för scope 1 och 2 medan scope 3, som omfattar indirekta utsläpp inom 15 olika kategorier i värdekedjan, endast krävs om de står för mer än 40 procent av de totala utsläppen hos stora företag och inte krävs eller valideras för små och medelstora företag.

Erfarenheter kring processen kring SBT har hämtats från intervjuer med nätverksmedlemmar med validerade SBTs och genom att undersöka hur andra företag som har validerade SBTs har beskrivit dessa på sina hemsidor. I tillägg har en enkät skickats ut till nätverkens medlemmar, där de har besvarat frågor om hur de arbetar med sitt energi- och klimatstrategiska arbete, vad de behöver för att växla upp arbetet med energiomställningen ytterligare och vad de är nyfikna på kring Science Based Targets.

Erfarenheterna visar att det är en tidskrävande process att ta fram och få sina mål validerade, men att det är positivt med en tredjepartsverifiering för att styrka sina mål.

Många av de 20 medlemsföretag som besvarade enkäten har kartlagt sin klimatpåverkan och den metod som de anger att de använder för detta är GHG-protokollet. Omfattningen av medlemmarnas kartläggningar varierar dock, särskilt avseende inkluderingen av utsläpp inom scope 3.

I rapportens analys resoneras kring hur medlemmarnas energi- och klimatmål skiljer sig från mål enligt Science Based Targets. Den främsta skillnaden handlar om att initiativet skapar en tydligare och mer omfattande inriktning för mål och att det blir mer tydligt vad netto-nollmål innebär, samtidigt som det finns fler mål avseende scope 3. Vidare analyseras hur Science Based Targets kan påskynda energiomställningen utifrån fyra olika teman; betydelsen för branschen, styrkor och svagheter med ramverket, systemgränser och definitioner samt klimatfrågan som en drivkraft för effektivare energianvändning.

Slutsatser

Slutsatserna visar att Science Based Targets är ett sätt att inkludera det energi- och klimatsstrategiska arbetet i hela verksamheten och få upp arbetet och behålla intresset för det på lednings- och styrelsenivå. Det är ett sätt för företag att visa att de är föregångare, följer den senaste forskningen och använder sig av internationellt erkända metoder för att sätta, genomföra och följa upp sina energi- och klimatmål. Nätverkens medlemmar har uppgivit att de har ett intresse för att fördjupa sina kunskaper om SBT och ett av de behov som har identifierats är en samverkan om branschspecifika frågor kopplade till ramverket. Som rekommendationer till fortsatt arbete föreslås därför en presentation av förstudiens resultat samt en diskussion kring frågor som har förberetts, och att arbetet därefter tas vidare i en andra etapp. Vidare föreslås stödstugor för att arbeta med metodutveckling specifikt för nätverkens medlemmar.

Förstudierapporten finns att läsa nedan

Kontakt

Är du medlem i något av nätverken och vill lämna input till förstudien är du varmt välkommen att kontakta Hanna Westling, Anthesis. Hanna.Westling@anthesisgroup.com

[1] Uppgifter hämtade från: https://sciencebasedtargets.org/companies-taking-action#table