Projektbenämning Utveckling av helhetslösningar för solel i bebyggelsen
Ansvarig Christer Kilersjö / Charlotta Winkler
Kontakt christer@eksta.se / charlotta.winkler@wsp.com
Projekttid 2016-2019

Projektet grundar sig i att utifrån dagens svenska lagstiftning och elmarknad har den egenanvända solelen, som ersätter köpt el, ett större värde än den solel som säljs till elnätet. Projektets mål har därför varit att utvärdera hur ett mikronät kan bidra till ökad egenanvändning av solel genom att överföra solel mellan byggnader med hjälp av två koncept. Det ena är att utvärdera energianvändning samt solelproduktion från ett installerat mikronätsystem mellan fyra nybyggda flerbostadshus. Det andra är att teoretiskt utvidga mikronätet även till fyra närliggande byggnader i Ekstas bestånd (äldreboende, förskola, gruppboende och expedition) och utvärdera energianvändning samt solelproduktion i ett mikronät även där.

Eksta har ett långt förflutet inom installationer av solvärme- och solelsystem. Av samma anledning som man vill flytta på egenproducerad solvärme mellan solfångare och byggnaders värmetappvarmvattenbehov finns det även energitekniska och ekonomiska fördelar att dela på egenproducerad solel. Vid Humlevägen har förskolan, äldreboendet och gruppboendet alla sedan tidigare befintliga solcellsanläggningar, som är installerade efter befintlig takyta och som producerar mer el än vad behövs i byggnaden.

All el som flyttas över det koncessionspliktiga elnätet mellan en fastighetsägares olika byggnader blir belagd med energiskatt, vilket förhindrar lönsamhet i att använda elnätet för överföring av egenproducerad solel. Starkströmsledning får inte anläggas för delning av solel mellan byggnader som tjänar som bostäder enligt Nätkoncessionslagen. Dock finns undantag från koncessionsplikten i vissa fall. För att kunna genomföra detta pilotprojekt har undantagen i Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen, 22 a § och 30 § tolkats som giltiga för att överföra solel mellan byggnaderna, vilket bekräftats i samtal med elnätägaren.



Mikronätet
Utvärderingen av nybyggnationens mikronät baserades på tolv månaders mätdata från Ferroamps uppföljningsportal. Mikronätets bidrag till ökad egenanvändning av solel mättes till 4 347 kWh/år vilket motsvarade 20 procentenheter mer ökning av egenanvänd solel.


Egenanvänd solel, överproduktion samt elanvändning per månad för flerbostadshusen i ett enskilt respektive mikronät baserat på tolv månaders mätvärden

Mikronät som sammankopplar de nya byggnaderna med de befintliga

Utvärdering av hela områdets teoretiska potential för ökad egenanvändning av solel baserades på alla byggnaders elanvändning samt solelproduktion. Det teoretiska mikronätets bidrag till ökad egenanvändning av solel beräknades till 28 000 kWh/år vilket motsvarar att 32 procentenheter mer solel används direkt i området istället för att matas in till elnätet.

Egenanvänd solel, överproduktion samt elanvändning per månad för hela demonstrationsområdet i ett enskilt respektive fiktivt mikronätsystem

Överföringspotentialen av producerad solel via ett mikronät om även de befintliga byggnaderna sammankopplas är nästan sex gånger större än mikronätet som endast sammankopplar de nya flerbostadshusen. Anledningen till detta är alltså en mer homogen elanvändning till följd av byggnadernas varierande energibehovsprofiler samt högre sammanlagd solelproduktion. Detta tillsammans resulterar i en högre potential för egenanvändning av solel.

Resultatredovisning

Överföring av solel mellan byggnader med hjälp av ett mikronät bidrar till ökad egenanvändning av solel och kan därmed bidra till att maximera lönsamheten för den producerade solelen. Detta i sin tur skulle ge incitament för fastighetsägare att bygga större solcellsanläggningar än enbart för användning av solel inom byggnaden. I dagsläget är Nätkoncessionslagen liksom regler kring energiskatt största hindren för en stark utbyggnation av solcellsanläggningar i Sverige. En utredning kring Nätkoncessionen och reglerna för icke-koncessionspliktiga nät har genomförts och resultaten presenterades i juni 2019.

Redovisning av teknik- och systemlösningarna liksom beräkningar och resultat finns i projektets slutrapport nedan.

Under projektets genomförande har seminarium och studiebesök spridit resultaten. Länkar till presentationerna finns nedan.

Delar av projektet utfördes under 2017/2018 i samarbete med LTH, där ett examensarbete skrivet av Manuela Stierna ägnades åt utredningen. Läs hela examensarbetet här.

Projektresultatet har bidragit med inspel till den statliga utredningen kring regelverket för nätkoncessionsutredningen. Utredningen resulterade i ett nytt förslag av nätkoncessionslagen, som redovisades i juni 2019 och som föreslår förenklingar för överföring av förnybar lokalproducerad el mellan byggnader. Förändringen i nätkoncessionslagen skulle kunna möjliggöra mer lönsam solelproduktion. Om lagförslagen godtas som förväntat januari 2021 förväntas fler lokala energisamhällen byggas i Sverige. Läs mer här.

Kommande arbete

En fortsättning på projektet påbörjas i januari 2020. I fortsättningsprojektet kommer lösningar för ökad lönsamhet för solelanläggningar i bebyggd miljö utvärderas: Ytterligare installationer tillförs till mikronätet i form av större solelanläggning och laddstationer för elfordon och nätet utvidgas till flera byggnader. Nya och utvecklade affärsmodeller kommer att utvärderas för att bidra till kunskap för att engagera slutanvändare av el. Brukare kommer att engageras med visualisering som gynnar ökad egenanvändning av solel.