Effektreduceringsmetoder - Förstudie

För fastighetsägare kan effekttopparna dock innebära stora kostnader i form av en specifik effektavgift som många fjärrvärmebolag på senare tid börjat införa i sin debitering, något som bland annat visades i BeBo-förstudien Verkliga kostnader för fjärrvärme och el (Karlsson, Andersson & Ekberg), från 2017.

Liknande problematik föreligger för effektuttag gällande elen, där utvecklingen på senare tid gått mot att det blivit vanligare med särskilda effektavgifter även i säkringsabonnemang, vilket bland annat utreddes i Belok-förstudien om Effekthantering i lokaler (Termens) från 2017. Effekttoppar är inte bara kostsamma utan ofta också ett miljöproblem och den största orsaken till leverantörernas höga klimatpåverkan. Detta eftersom fossila bränslen såsom naturgas och fossilolja är överrepresenterade i topplastproduktionen, både vad gäller fjärrvärme och el.

Traditionellt har fokus för energieffektiviseringsinsatser i fastigheter legat på att minska energibehovet, men inte lika mycket på att minska effektbehovet. Minskade effekttoppar har blivit av stort intresse för BeBos medlemmar, som efterfrågar metoder, åtgärder och lösningar för att möta de ökade kostnaderna och minska klimatpåverkan från köpt energi.

Att minska värmeeffekttoppar i fastigheter genom att styra elanvändning och värmesystem på ett smart sätt och/eller lagra värme är ett viktigt komplement till traditionella energieffektiviseringsåtgärder.

Det finns ett tydligt och uttalat behov och önskemål från medlemsföretagen inom BeBo att arbeta med effektreduceringsmetoder. Till exempel var detta en av projektidéerna som diskuterades på medlemsmöten i BeBo, under februari 2019. Effektreduceringsfrågan är också fokus i en av de valbara modulerna i SABOs Klimatinitiativ.

En liknande förstudie genomförs parallellt inom Belok.

Studiens syfte

Syftet med förstudien är att bidra till ökad kunskap för fastighetsägare och ge dem bättre förutsättningar att minska effekttopparna i deras fastigheter. Ge ökad kunskap om styrlösningar och -tekniker för att minska, minimera och jämna ut värme- och eleffektuttag i olika typer av flerbostadshus. Genom detta kan deras kostnader minskas, men än viktigare är att det kan bidra till en minskad klimatbelastning från energiproduktionen.

Förstudien syftar också till att samla in erfarenheter av verkliga och konkreta effektbesparande metoder, tekniker och lösningar. Dessa kan ha att göra både med effektiv styrning, olika typer av energilagring eller andra typer av åtgärder.

Förväntade resultat av studien

Förstudien kommer att öka kunskapen kring effektreduceringsmetoder genom att tillgängliggöra en översikt av metoder, erfarenheter kring dessa, och kommentarer kring dessa metoders möjlighet till kostnadsreducering i relation till dess ungefärliga investeringskostnad.

Förstudien kommer även att resultera i en rekommendation för framtida projekt (för ansökan via exempelvis E2B2) för att testa och utvärdera ett antal effektreduceringsmetoder i bostäder.

Förstudien syftar till att besvara bl.a. följande frågor:

• Vilka lösningar och tekniker för lagring av värme och el som kan vara lämpliga för befintliga och nya flerbostadshus (t.ex. värmelagring i byggnadens stomme, högtempererade borrhållslager eller batterilagring?
• Vilka alternativa lösningar och strategier finns för att minska belastning till fjärrvärme- och elnätet o dess potential (till exempel utnyttjande av fjärrvärmereturledningar, skiftning mellan el och fjärrvärme för uppvärmning, efterfrågaflexibilitet, mm)?
• Vilken potential har olika åtgärder för att jämna ut effektuttag och dess kostnadsminskning, samt vad krävs för integrering i nya och befintliga fastigheter?
• Om energikostnadsberäkningsprogrammet Prismo är applicerbart som kostnadsberäkningsprogram på ett antal åtgärder och kan bedömas användas i en större skala än som gjorts innan?

Genomförande

Förstudien påbörjas i september och arbetet har utgjorts av litteraturstudier men även intervjuer med både fastighetsägare (problemägare) och lösningsleverantörer.

Ta del av hela rapporten nedan: