Using SMell to choose wELL - Förstudie

Bakgrund

Förbättrad ventilation med hög grad av värmeåtervinning behöver införas i såväl nya som befintliga bostäder. Många befintliga bostäder i Sverige, såväl flerbostadshus som småhus, är underventilerade. Det framkom t.ex. av Boverkets BETSI-studie år 2010. En energieffektiv lösning för att åtgärda det är att installera FTX-ventilation. I dagsläget byggs många nya byggnader med FTX-ventilation med hög värmeåtervinning, men i det befintliga beståndet saknar ca 90 procent av alla flerbostadshus värmeåtervinning ur ventilationens frånluft. Den tekniska energibesparings-potentialen är ca 5 TWh 2 per år för befintliga flerbostadshus.

Trots underlag om stor lönsam energieffektiviseringspotential, behov av bättre ventilation och skärpta energikrav är många fastighetsägare tveksamma till att installera FTX-ventilation i sina befintliga byggnader. Det finns en rad anledningar till detta; höga investeringskostnader, relativt omfattande merarbete och brist på kunskap om mervärden som bättre inomhusklimat är några.

Ett område som är relativt outforskat är om lukt kan relateras till olika typer av bostadsventilation och om lukt kan användas som underlag för att påverkar beslutsprocesser i samband med att åtgärder ska genomföras för att förbättra ventilationen. Exempelvis i dialog med kollegor och hyresgäster för att stärka argumenten för de ventilationslösningar som genererar minst luktspridning.

Bild: SkorstensFolket Sverige AB.

Syfte och mål

Förstudien har syftat till att undersöka om lukt kan relateras till olika typer av bostadsventilation. Exempel på lukter som kan förekomma i bostäder är neutral, ren, unken, stickande, matos, rök, tvättmedel.

Den har också syftat till att undersöka om det är intressant för fastighetsägare att använda informationen om lukt kopplat till typ av ventilation som underlag inför beslut att genomföra ventilationsåtgärder. Exempelvis för att stärka argumenten för val av FTX-ventilation.

Resultat

Nio fastighetsägare, alla medlemmar i nätverket BeBo har intervjuats. Intervjuer har också gjorts med en energiexpert samt representanter för Svensk Ventilation, ett energitjänstföretag och Hyresgästföreningen. Därutöver har intervjuer genomförts med två norska företag verksamma inom flerbostadshussektorn och en utblick har gjorts för den svenska småhussektorn.

Alla fastighetsbolagens representanter uppger att de får klagomål från hyresgästerna avseende lukter, och de vanligaste klagomålen avser cigarettrök och spridning av matos mellan lägenheterna eller ut i trappuppgången. De anger också att det finns kopplingar mellan typ av ventilationssystem och luktspridning. Flest problem uppges för självdragsventilation och frånluftsventilation. Även för FTX med roterande värmeväxlare upplevs problem, framförallt om det är obalans mellan till- och frånluft. Gemensamt för i stort sett alla intervjupersonerna är att de anser att balanserad FTX-ventilation med plattvärmeväxlare är att föredra för att minimera risken för luktspridning.

Samtliga intervjuade, såväl fastighetsägarna som kontrollgruppen och de norska företagen ser en potential i att använda lukt i kommunikation om god luftkvalitet. Förutsatt att mätning kan genomföras på ett standardiserat sätt anser de att resultat från dessa kan bidra positivt i hyresgästdialoger om ventilation, och kan stärka argumenten för FTX-ventilation. Det anges också att det kan behövas en avgränsad definition för lukter som kan komma från byggnaden; fukt/mögel/ emissioner från material m.m. samt de lukter som kan härledas till boende. Det behövs också en avgränsning för andra parametrar som kan påverka lukt. Exempelvis temperatur, CO2, närvaro och fukt. Det behövs också ett språk för att kommunicera lukt på ett begripligt sätt till hyresgästerna.

Slutsats och fortsättning på projektet

Sammantaget finns både ett behov av kunskapsuppbyggnad - och ett intresse för fortsatta studier inom området. Majoriteten (nio personer) av de intervjuade tycker att det skulle vara intressant för deras organisation att delta i ett forskningsprojekt. Några för att få fram en standard för mätning av lukt och ta fram strategier för att kommunicera lukt, andra vill delta för att genomföra mätningar i egna byggnader.

I ett fortsatt arbete rekommenderas att det inledningsvis utreds om den Europeiska standarden för lukt har anpassats till svensk respektive norsk standard och om den svarar mot de intervjuades önskemål. Om inte bör ett sådant arbete initieras. I nästa steg bör en strategi tas fram för hur standardens mätresultat ska kommuniceras. Därefter kan demonstrationsprojekt genomföras med test av standard via mätning i byggnader med syfte att; identifiera eventuella luktproblem i byggnaden, utreda om problem med lukt och /eller luktöverföring kan härledas till vissa typer av ventilation, använda strategin för kommunikation av lukter/dofter i dialog med hyresgästerna, samt ta fram underlag som kan leda till att lukt kan vara del i brukssättning av hyran.

En möjlighet att söka medel för fortsättning av projektet är via de nationella forskningsfinansiärerna FORMAS och NFR (Norges forskningsråd).

I juni 2019 kommer resultaten från förstudien att presenteras vid en internationell energikonferens som arrangeras av ECEEE.