|
Projektbenämning |
Klimatpåverkan i relation till energibesparing vid fönsteråtgärder - Förstudie |
|
Ansvarig |
Andreas Ericson, WSP |
|
Projekttid |
2022-03-21 till 2022-10-31 |
Bakgrund
Många flerbostadshus i det befintliga beståndet står med stora renoverings och underhållsbehov. Fokus vid renoveringar har länge legat på energieffektivisering, men
idag har fokus breddats från energibesparingspotential till att inkludera även hållbarhet och klimatbesparing. Sverige har antagit Agenda 2030, vilken bland annat innefattar ett arbete för hållbara energisystem, samt för hållbar konsumtion och produktion. Det är alltså viktigt att såväl vår energiförsörjning som vår användning av material får styra de beslut som tas i samband med renovering och underhåll.
Ett vanligt förekommande behov i flerbostadshus är renovering eller byte av fönster. I en del byggnader är fönstren gamla och uttjänta och i stort behov av omfattande
renovering eller att bytas ut. På vissa byggnader är fönstren dock i bra skick, men har höga U-värden och slukar mycket energi och ger dålig inomhuskomfort.
Vid fönsterrenovering finns flera vägar att gå. Det är inte lätt för en fastighetsägare att fatta beslut om hur hen ska gå till väga och vilka val som bör göras vid renoveringen. Ska fönstren bytas ut? Ska det vara nya eller återbrukade fönster? Eller kan fönstret renoveras och tilläggsisoleras? Det råder en stor osäkerhet bland beslutsfattare om vilken väg som är lämplig att ta i renoveringsprocessen. Fönsteråtgärder, om de görs rätt, ger sänkt energianvändning och därmed en lägre klimatpåverkan från användning av byggnaden.
I rapporten ”Återbruk och LCA vid renovering” presenteras räkneexempel på återbruk av fönster. En LCA-jämförelse mellan byte till nya fönster och att renovera befintliga
fönster presenterades. Jämförelsen gäller ett specifikt flerbostadshus på en ort och ett case. Studien visar att det inte nödvändigtvis finns en stor skillnad i klimatpåverkan
mellan fönsterbyte och fönsterrenovering. Det är därför inte helt enkelt att se vilket alternativ som är bäst ur ett klimatperspektiv.
Det finns därför ett behov av att undersöka frågan ytterligare i en förstudie som djupdyker i klimatpåverkan i relation till energibesparing vid fönsteråtgärder.
Syfte
Förstudien syftar till att underlätta för beställare i beslut som rör fönsteråtgärder i flerbostadshus. Särskilt ämnar förstudien analysera klimatpåverkan i relation till energibesparing för olika val av fönsteråtgärder.
Användningen utgör dock endast en klimatutsläppspost i en produkts användningsskede (LCA-skede B1-B7) och för att beakta den totala klimatpåverkan i detta skede bör de utsläppsposter som rör exempelvis utbyte och renovering tas i hänsyn.
Förstudien ska svara på följande frågor:
- Hur påverkar olika sorters fönsteråtgärder – exempelvisvis utbyte, renovering –
en byggnads energianvändning? - Hur påverkar dessa fönsteråtgärder utsläppsposterna i LCA-skede B1-B7
Förstudien ska resultera i en analys som kan ge fastighetsägare en övergripande bild av hur olika fönsteråtgärder påverkar utfall med avseende på klimatbelastning och
energiförbrukning. Särskilt kan resultatet användas av bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare och skapa en ökad beställarkompetens.
Inom förstudien kommer även ett enklare excelverktyg tas fram för att kunna jämföra energibesparing och klimatpåverkan för olika fönsteråtgärder
Metod och genomförande
Förstudiens arbete består av flera delmoment: litteraturstudie, intervjuer med fönsterexpertis, marknadsöversikt samt excelverktyg.
I grunden ligger litteraturstudien och två intervjuer med fönsterexpertis (Diana Avasoo, WSP). Litteraturstudien har bland annat omfattat inläsning av tidigare studier inom ramen för Energimyndigheten och BeBo, samt material från Boverket och byggnadsteknisk facklitteratur. Intervjuerna med Diana Avasoo har utgått från
förstudiens syfte, men har därefter i regel varit ostrukturerade. Dessa intervjuer har resulterat i sammanfattande PM, vilka tjänat som kunskapsbyggande för förstudien.
Litteraturstudie och expertintervjuer används för rapportens avsnitt om den tekniska bakgrunden om fönster, fönstertekniska åtgärder och livscykelanalys. De ligger även till grund för att tolka de svar som marknadsöversikten ger och sätta dem i ett för förstudien relevant sammanhang.
Marknadsöversikten i sig genomförs som semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare. Intervjufrågorna är utformade för att kartlägga hur marknaden ser ut
idag, vilka fönsteråtgärder som genomförs och vilka för- och nackdelar det finns med olika metoder. Syftet är både att undersöka fastighetsägares kunskap och kompetens inom området men också inhämtning av information om energibesparing och nya U-värden vid fönsteråtgärder. För att kunna jämföra förstudiens resultat har en del av intervjufrågorna syftat till att ta fram data för ett typhus. Detta typhus jämförs med de typhus som framgår av litteraturstudie och fönsterexpertis som ett sätt att validera resultaten från de olika delmomenten. Det har under förstudien genomförts 15 intervjuer med 14 fastighetsägare och en fönsterleverantör.
Som ett sista steg i förstudien konstrueras ett enklare excelverktyg för att kunna beräkna potentiell energibesparing och klimatpåverkan vid olika fönsteråtgärder. Excelverktyget grundar sig i de insamlade resultaten från intervjuer med fastighetsägare och fönsterleverantör, samt från intervjuer med fönsterexpertis. Baserat på dessa uppgifter ska man översiktligt kunna avgöra vilken typ av fönsteråtgärd som ger bäst resultat sett till byggnadens energiförbrukning samt till byggnadens klimatpåverkan i LCA-skeden B1-B7.
Vidare i rapporten presenteras, i tur och ordning: Kapitel 2) Teknisk bakgrund – om fönster, dess historik och fönstertekniska åtgärder, samt om livscykelanalys och dess
tillämpning i förstudien; Kapitel 3) Resultat – från marknadsöversikt samt från utvecklingen av excelverktyget och ett urval av beräkningar; Kapitel 4) Diskussion utifrån förstudiens resultat; Kapitel 5) Slutsatser, samt slutligen kapitel 6) Förslag på fortsatt arbete.
Slutsatser
Det går att konstatera att fönsterbyte, sett till såväl intervjuer som excelverktyget, är den bättre lösningen för att minska såväl energiförbrukning som långsiktig klimatpåverkan, detta framför allt på grund av det avsevärt bättre förväntade U-värdet för nya fönster. Att tilläggsisolera fönster kräver dock mindre material och är därför initialt en mindre klimatbelastning. Den lägre energiförbrukningen efter fönsterbyte medför däremot att klimatpåverkan totalt sett blir lägre under åtgärdens tekniska livslängd jämfört med tilläggsisolering förutsatt att nytillverkade fönster håller hela sin tilltänkta livslängd.
En tydlig slutsats som går att dra är den om beställares tekniska kunskaper om befintliga fönster och vilka tekniska förutsättningar fönsterbyte respektive renovering har. Här hoppas förstudien att teknisk bakgrund, intervjuer med expertis och ett beräkningsverktyg kan användas för att förbättra nämnda kunskaper. Respondenterna i studien har god kunskap om ekonomiska aspekter och förhållanden för de boende i samband med fönsteråtgärder. Det går dock att argumentera för att ökad kunskap om fönsteråtgärders tekniska och klimatmässiga förutsättningar kommer att kunna leda till bättre investeringsbeslut hos fastighetsägare.
En aspekt som inte tagits upp i förstudien, men som framgick ur intervjuer, är avsaknaden av transparenta metoder för renovering. Som nämnts finns i dagsläget inte
samma kravställning på redovisning och kvalitet för renoverande åtgärder. Dessutom kan laboratorietester av fönster bli missvisande då kvaliteten på befintliga fönsterbågar och karmar kan variera. Det finns metoder för renovering på marknaden, men kontrollen av dessa ger utrymme för bättringspotential.
För att läsa hela förstudierapporten klickar du på länken nedan:
> Förstudie - Klimatpåverkan i relation till energibesparing vid fönsteråtgärder