Hinderanalys inför Heftiguppdatering - Förstudie

Bakgrund

Under de senaste 15 åren har ett antal utredningar genomförts som syftat till att identifiera hinder för införande och genomförande av energieffektiviserande teknik i flerbostadshus. Syftet med denna förstudie har varit att ge en samlad bild av den kunskap som finns om hinder för energieffektivisering när det gäller flerbostadshus och lokaler. Arbetet har delats i två delar, där WSP Environmental har ansvarat för flerbostadshus och CIT Energy Management för lokalfastigheter.

Genomförande

Utredningen har i hög grad baserats på erfarenheter från tidigare hinderanalyser som sammanställs. I de fall där det har varit möjligt, har slutsatser dragits om attityder till hindren har förändrats över åren samt vilka hinder som har stor respektive mindre påverkan på genomförandet av energieffektiviserande åtgärder.

Resultat

I förstudien konstateras att den nuvarande tekniknivån i princip är tillräcklig för att kunna nå de nationella målen att reducera energianvändningen i bebyggelsen med 50 % till år 2050. Problem med att bygga eller renovera riktigt energisnålt finns alltså inte på den tekniska sidan utan finns framför allt bland ekonomiska-, organisatoriska- och kunskapshinder. Det finns dock en utbredd brist på teknik eller teknisk kunskap när det gäller att injustera och optimera befintliga tekniska system i byggnader och där finns en stor, underutnyttjad potential för energieffektivisering.

Kunskapsbrist är ett viktigt hinder för energieffektivisering. För att öka användningen av energieffektiv teknik och -metoder behöver kunskapsnivån höjas och energikompetensen lyftas inom alla aktörsled och det behöver framgå tydligt för alla hur varje aktörs medverkan och handlingar påverkar framgången av ett projekt. Den generella kunskapsnivån om energieffektivisering skiljer sig väsentligt mellan stora fastighetsbolag, mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Större bolag har en fördel gentemot mindre fastighetsägare i och med sin professionella organisation av anställda individer som genomför energieffektiviseringsprojekt mer frekvent. Kunskapsnivån skiljer sig dock markant åt även inom samma typ av ägare när det gäller kunskapsområden som administration/planering, teknik och ekonomi. Det kan därför finnas anledning att rikta åtgärder och styrmedel till olika målgrupper, för att få bästa effekt av dem.

Samma sak gäller de ekonomiska möjligheterna att genomföra energieffektiviseringar, där förutsättningarna skiljer sig mellan offentliga och privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Detta gäller såväl uppställda avkastningskrav, möjligheten till sund och långsiktig finansiering och kunskapen om hur man gör lönsamhetsberäkningar. Brister i kunskap gällande lönsamhetsberäkningar är speciellt allvarligt då de riskerar att leda till felbeslut vad gäller investeringar. Utvecklingen av prismodeller för energi går mot taxor som är differentierade över året och som innehåller priskomponenter baserade på effektuttag, returtemperatur och/eller flöde. Detta kommer att ställa helt nya krav på mer avancerade lönsamhetsberäkningar, och enklare lönsamhetsberäkningar som endast baseras på rörlig energikostnad kan missgynna åtgärder som leder till att byggnadens effektbehov sänks. Här kan BeBo:s verktyg PRISMO användas för att ta hänsyn till alla priskomponenter och göra rättvisande lönsamhetsberäkningar.

Att belysa att energieffektiva byggnader genererar mervärden, till exempel ökat fastighetsvärde eller bättre innemiljö, kan få fler att vilja investera i energieffektiv teknik. Via projekt och information om lyckade projekt, till exempel genomförda via Energimyndighetens beställarnätverk BeBo och Belok, kan man samtidigt skapa sig kunskap om hur man kan undvika fällor och motverka de osäkerheter som finns kring lönsamheten av energieffektiviseringsprojekt.

Slutligen konstateras att arbetet i Energimyndighetens beställarnätverk har haft god inverkan på teknisk utveckling och metodutveckling för både flerbostadshus och lokaler. Ett förslag är därför att utöka beställarnätverken med fler liknande initiativ som kan åtgärda identifierade brister, till exempel nätverk för VD/beslutsfattare, energisamordnare samt injusterare/driftoptimerare.