|
Projektbenämning |
Goda exempel eleffekt - Förstudie |
|
Ansvarig |
Karin Lindström |
|
Projekttid |
2020–2021 |
Bakgrund
Elektrifieringen ses som en nyckel för att Sverige ska nå målet om att till 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Redan idag finns dock en eleffekt- och kapacitetsproblematik, och flera städer och regioner i Sverige upplever utmaningar med att garantera tillgången till eleffekt.
Vid BeBos nätverksmöte i november 2019 framförde flera av nätverksmedlemmarna ett intresse för att bygga upp kunskap och identifiera möjliga eleffektåtgärder och goda exempel på åtgärder för minskat eleffektbehov. I förstudien ”Goda exempel på lönsamma energieffektiviseringsprojekt” identifierades och sammanställdes åtta goda exempel på energieffektiviseringsåtgärder som har genomförts hos flerbostadsföretag, och i förstudien ”Effektreduceringsmetoder” har ett antal möjliga eleffektreduceringsåtgärder presenterats. Genom förstudien Goda exempel eleffekt, kompletteras tidigare förstudier med beskrivningar av hur fem företag har arbetat praktiskt med att sänka eleffekten, och vilka för- och nackdelar det har haft.
Syfte och mål
Förstudiens syfte och mål var att sammanställa och sprida goda exempel på åtgärder för minskat eleffektbehov som har genomförts hos svenska flerbostadshusägare för att sådana åtgärder ska kunna genomföras av fler fastighetsägare. Vidare syftade den till att ytterligare bygga upp kunskapen hos flerbostadshusägare avseende eleffekt- och kapacitetsproblematik och om den roll de kan spela för att minska eleffekttoppar.
Genomförande
Förstudien har genomförts i två delar under hösten 2020 och våren 2021. Genom en kartläggning identifierades fastighetsägare som har goda exempel att dela med sig av avseende eleffektreducerande åtgärder och åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet. Särskild vikt har lagts vid att hitta företag och åtgärder som uppvisar en bredd, till exempel när det gäller typ av fastighetsägare (stor/liten respektive privat/offentlig ägare) och det teknikområde som åtgärden handlar om. Detta för att så många fastighetsägare som möjligt ska kunna hitta inspiration till att genomföra en åtgärd som passar dem. Totalt har sex organisationer intervjuats och fem av dem har bidragit med goda exempel.
Slutsatser – vilka åtgärder används för att minska eleffekten?
De beskrivna metoderna innefattar både åtgärder som i strikt mening reducerar den installerade effekten, och olika former av effektstyrning. Målet med styrningen är att jämna ut effektuttaget så att de högsta topparna undviks och användningen av el flyttas från dessa toppar till andra tillfällen. Detta kan minska fasta kostnader för ett säkrings-eller effektabonnemang eller bereda plats för ny elkrävande teknik, till exempel laddinfrastruktur. I de goda exemplen återfinns nio principiella metoder som kan användas för sänkning eller styrning av eleffekt:
Effektvakter
En effektvakt kontrollerar effektuttaget och kan, om effekten blir för hög, strypa effektuttaget på den eller de effektanvändare som man vill begränsa. Detta kapar effekttopparna och kan även fungera som säkerhet för att inte riskera att effektuttag över säkrings-eller abonnemangsgränser används. Även ur ekonomisk synvinkel kan effektvakter vara användbara om man ligger på gränsen mellan två säkringsnivåer. Denna metod används bland annat av Riksbyggen för att styra effektuttaget för laddstationer. Metoden kan också sägas användas av Lundbergs Fastigheter då de genom fasbalansering fördelar effekten för att hålla sig inom aktuella säkringsnivåer.
Energilager (batterilager)
Nyttjande av ett energilager kan sprida ut effektuttaget över tid och sänka eleffekttoppar genom att den energi som laddats in i energilagret under tider med lägre eleffektbehov, kan laddas ur och nyttjas under höglasttid. Denna metod används bland annat av Örebrobostäder.
Flexibilitetsmarknad
Att delta på en elmarknad för efterfrågeflexibilitet är ett sätt förfastighetsägare att vara med och bidra till minskat eleffektbehov på en större marknad. Fastighetsägare och andra elanvändande aktörer ges möjlighet att erbjuda sin effekt under olika tider till nätägare. Om nätägaren väljer att avropa efterfrågeflexibiliteten får fastighetsägaren stänga av eller på annat sätt reglera ner sin effekt under de tider man angett. Denna metod används bland annat av Uppsala kommun genom det regionala samarbetet i CoordiNet.
Laststyrning med PLC/AI
Genom att använda sig av smart styrning och koppla upp olika eleffektkrävande delar till ett smart övervakningssystem kan eleffektuttaget minska, antingen genom att nyttja energilager vid rätt tidpunkt eller genom att stänga av eller minska eleffektuttag från utrustning. Med ett PLC-system (industriell styrenhet) kan systemet lära sig hur fastigheten (eller flera fastigheter) fungerar och därmed förutse när det kommer att inträffa eleffekttoppar och undvika dem med hjälp av AI (artificiell intelligens). Laststyrning med PLC används bland annat av Riksbyggen för att styra effektuttaget för laddstationer och Örebrobostäder för fastighetsdrift med AI.
Värmeanvändande vitvaror
För att minska eleffektbehovet under tvättning finns det tvättmaskiner som man antingen ansluter till tappvarmvatten eller direkt till en hetvattenkrets (så kallat fjärrvärmeanslutna tvättmaskiner). Fjärrvärmeanslutna tvätt-och torkmaskiner har inbyggda värmeväxlare för uppvärmning till tvätt-eller torkprocessen. Genom att ersätta eller komplettera eluppvärmningen med vätskeburen värme kan man minska eleffekttopparna i tvättstugorna. Denna metod används bland annat av Einar Mattsson för att minska eleffektbehovet i tvättstugor.
Värmepump–Ackumulatortank till värmepump
I hus som får sin värme från värmepumpar finns det möjlighet att med hjälp av ackumulatortankar lagra värme till den eller de tillfällen på dygnet när byggnaden brukar uppleva en eleffekttopp. Vid eleffekttoppen stänger värmepumpen ner och byggnadens värme-och tappvarmvattenbehov tillgodoses från ackumulatortanken. Denna metod används bland annat av ett antal bostadsrättsföreningar i Hammarby sjöstad, Stockholm. Uppvärmning av ackumulatortankarna sker med el från solcellsanläggningar på de aktuella byggnaderna, under perioder då elproduktionen är högre än elanvändningen i byggnaden.
Värmepump –Effektbegränsning av värmepumpen
Genom att begränsa värmeeffekten på värmepumpen och prioritera ner uppvärmning till förmån för tappvarmvatten kan man minska eleffekttoppar. Tack vare värmetrögheten i byggnaden påverkas inte komforten för de boende nämnvärt. Antingen prioriteras tappvarmvattnet under förutbestämda timmar, eller så effektbegränsas värmepumpen och när den förutbestämda gränsen nås prioriteras enbart varmvatten. Denna åtgärd fungerar bäst i större fastighetsvärmepumpsystem och används bland annat av bostadsrättsföreningar i Hammarby sjöstad, Stockholm.
Energibesparande åtgärder
En del energibesparande åtgärder kan resultera i ett minskat behov av eleffekt till byggnaden. Exempel på sådana åtgärder är klimatskalsförbättrande åtgärder. För byggnader som använder el för att producera värme (exempelvis direktverkande el eller värmepump) kommer behovet av el också att minska och därmed blir även eleffektuttaget lägre. Denna metod används bland annat av Örebrobostäder.
Minskning av installerad eleffekt
Att köpa in effektivare utrustning leder framför allt till mindre energianvändning men även till ett minskat behov av eleffekt. Däremot kommer det eleffektanvändande mönstret (och därmed även eleffekttoppar) att inträffa på samma sätt som innan. Med utrustning som använder mindre eleffekt finns dock möjligheten att eleffekttopparna blir lägre än tidigare. Att minska den installerade eleffekten kan antingen genomföras enbart för att energieffektivisera, eller vara något som inträffar som en följd av allmän teknisk utveckling, när man byter ut en äldre apparat mot en ny. Denna metod används bland annat av Einar Mattsson för att minska eleffekten i tvättstugor.
Läs mer i slutrapporten och de goda exemplen: