Flerbostadshus offgrid - Förstudie

Bakgrund

Effektiv energianvändning i flerbostadshus är en av förutsättningarna för att Sverige ska nå de nationella målen om ett hållbart energisystem. Det behövs därför ett omfattande utvecklingsarbete både för att minska behovet av energi genom tekniska och beteendemässiga åtgärder, och för att energibehovet ska täckas på ett hållbart sätt. Det krävs även ett ökat fokus på att minska effektbehovet och skapa en ökad efterfrågeflexibilitet. Framtidens hållbara energisystem behöver också fokusera mer på försörjningstrygghet och robusthet.

Energieffektiva och effekt-effektiva, robusta och resurseffektiva lösningar är grunden i ett hållbart energisystem. Men det behöver också ske en utveckling av energiproduktions- och lagringsteknik, och vätgas har en stor potential att bidra till ett mer hållbart energisystem. På många håll förs diskussioner om helt eller delvis självförsörjande byggnader.

Mål och Syfte

Förstudien syftade till att bygga upp kunskap om status, problem och lösningar hos flerbostadshusägare avseende helt eller delvis självförsörjande byggnader med vätgaslösningar. Förstudien ska ge en kunskapsinventering, teknikstatus, och förutsättningsanalys med specifikt fokus på lagringsteknik.

Målet var att bidra till ökad kunskap om helt eller delvis självförsörjda byggnader.

Slutsatser

Vätgastekniken är en mycket intressant och miljövänlig form av energilagring som lämpar sig väl för storskalig lagring under längre tid. Tekniken att producera, transportera, lagra och använda vätgas är väl beprövad inom industrin. Vätgastekniken är tillgänglig och skalbar, det vill säga den kan anpassas till de energibehov som ska tillgodoses. I Sverige finns ännu så länge endast få exempel på projekt där vätgas har använts i energilösningar för bebyggelsen, och det finns ännu färre exempel på flerbostadshus där vätgastekniken har använts.

För att vätgasen skulle nå en bred acceptans som energilösning i flerbostadshus, krävs framför allt två saker:

• Goda exempel på framgångsrika installationer. Det kan ge bättre information om dimensionering och installationskostnader för vätgaslösningar, samt vad den producerade energin kostar per kWh. Osäkerheten avseende de ekonomiska förutsättningarna för vätgaslösningar gör det svårt att bedöma vilken nytta och lönsamhet ett projekt kommer att ha.
• En standardiserad metod för att genomföra riskbedömningar för vätgas i bostadsområden skulle underlätta beslutsprocessen väsentligt och minska de inledande kostnaderna för vätgasprojekt. Erfarenheterna från genomförda projekt är att det trots ett gott samarbete med lokala brandskyddsmyndigheter har tagit mycket tid och resurser att få tillstånd för vätgaslagring.

De exempel på genomförda vätgaslösningar i Sverige som har belysts i denna förstudie har en gemensam nämnare: Alla projekten har ett brett anslag som omfattar mer än bara energiförsörjning av en byggnad. Ofta finns andra värden som har bidragit till att ett vätgasprojekt har ansetts vara intressant att genomföra. En ingång till vätgasprojekt har varit att lösa ett transportproblem, där tillgången till vätgas har gett möjlighet att energiförsörja en byggnad. I andra fall har det varit en uttalad målsättning att göra huset helt självförsörjande på både energi och andra medier, där vätgasen är lösningen på ett lagringsproblem. En tredje grund till vätgasprojektet har varit en omfattande renovering av befintliga byggnader där man utnyttjade möjligheten att installera helt nya energilösningar där man inte behövde anpassa sig till befintliga, äldre system.

Priset på vätgasteknik och dess komponenter sjunker snabbt, framför allt på elektrolysörer. Det kan finnas anledning att återkomma om ett par år till temat vätgas i flerbostadshus för att beskriva hur nuläget ser ut då och vilken utveckling som har skett.