Utformningen av prismodeller för fjärrvärme varierar stort mellan olika energibolag. Det blir allt vanligare att fjärrvärmepriserna varierar över årets månader, beroende på byggnadens effektuttag samt returtemperatur och flödet av fjärrvärmen. Kostnadsmodellernas olika utformning medför att en viss energieffektiviseringsåtgärd kan leda till helt olika kostnadsbesparingar trots att den ger samma minskning av energianvändningen, beroende på vilket energibolag fastighetsägaren köper sin värme från. Nya prismodeller gör också att det blir allt mer intressant för fastighetsägare att styra sina värmesystem så att returtemperaturen inte blir för hög.
Analys av data från Stockholm Exergis fjärrvärmenät visar att fyra faktorer är betydelsefulla för att ge låga fjärrvärmereturtemperaturer; byggår, ägar-/förvaltarform, storlek och geografisk placering/trångboddhet. Allra viktigast för att åstadkomma låg returtemperatur verkar vara att byggnaden har stor användning av tappvarmvatten, eftersom fjärrvärmereturen då får god avkylning mot inkommande kallvatten. Något som däremot inte verkar ha någon större inverkan på fjärrvärmereturtemperaturen är byggnadens totala användning av fjärrvärme. I förhållande till ovanstående faktorer verkar byggnadens energinyckeltal (kWh/m2) ha ett mycket svagt samband med returtemperaturen.
Med tanke på den vinna-vinna-vinna-situation som fastighetsägare, fjärrvärmebolag och samhället i stort har av att minska returtemperaturerna i fjärrvärmenät, finns många goda anledningar att arbeta mer med frågan.
Beräkningar av fjärrvärmekostnader 2019 för fyra olika typhus och fyra fjärrvärmetaxor visar att samtliga får minskade kostnader av att sänka fjärrvärmereturtemperaturen med 5 ˚C. Procentuellt sett blir kostnadsminskningen störst för byggnader som har genomsnittlig returtemperatur. De fastighetsägare som har mest att vinna på att minska fjärrvärmereturtemperaturen kan spara 4-5 % av de totala fjärrvärmekostnaderna.
För fjärrvärmebolaget är det tveklöst så att sänkta returtemperaturer har många positiva effekter. Effekter som minskad energianvändning med bibehållen leveranskapacitet, ökad elproduktion i kraftvärmeanläggningar, minskad elanvändning i värmepumpar och effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur är nyttor som kommer energibolaget tillgodo.
Exempel på samhälleliga nyttor som minskade fjärrvärmereturtemperaturer kan ge är; minskade växthusgasutsläpp, minskade utsläpp av lokala luftföroreningar, ökad försörjningstrygghet och minskade negativa hälsoeffekter.
Rapporten från förstudien hittar du nedan.