Denna förstudie har med ett multidisciplinärt perspektiv undersökt hur olika lösningar för tvättfunktionen påverkar de boende, bostadsbolag och samhället. Till grund för studien ligger litteraturstudier, intervjuer och analys. Alla tre dimensionerna av hållbarhet har analyserats och tydliggjorts med Energimyndighetens mervärdesmodell för energieffektivisering.

Projektbenämning

"Tvättstugor - en multidisciplinär studie" - Förstudie

Ansvarig

Saga Ekelin

Projekttid

2021-09-01 - 2021-12-30

Ingen av de intervjuade tycker att det är hållbart med tvättmaskiner i varje hushåll. De upplever det dock som en svårighet att ändra på det eftersom hyresgäster har vant sig vid den bekvämlighet som de har nu när egen tvättutrustning i princip har blivit standard vid nyproduktion av bostäder. Intervjupersonerna nämnde också att den nuvarande situationen, där många nyproducerade bostäder har både egen tvättutrustning och tillgång till gemensamma tvättstugor är ännu mindre hållbar än att bara ha egen tvättutrustning.

Det finns flera olika möjligheter och initiativ för att göra den gemensamma tvättstugan mer attraktiv. Ett koncept kallas First Floor Lounge där tvättstugan presenteras som något mer än bara en plats där man sköter sin tvätt. Istället är det en lokal med flera gemensamma funktioner som exempelvis gym, co-workingspace, syhörna och bibliotek.

På så sätt främjar konceptet social hållbarhet och ska få hyresgäster att inte bara acceptera tvättstugan igen, utan att faktiskt gilla den. Ett annat koncept kallas Tvättstudion. I Tvättstudion är tanken att erbjuda fler tjänster än tvätt, till exempel strykmaskiner och mangel. En annan tjänst kallas Swap-Shelf som är hyllor där tanken är att boende ska lägga saker som de vill byta eller ge bort. Exempel finns där Tvättstudion har två delar. Den ena delen består av all tvättutrustning medan den andra delen är byggd som en social samlingsplats där det finns soffor, tv och motionscykel.

Acceptansen för en gemensam tvättstuga varierar beroende på geografi och demografi. I regel är det lättare för de boende i större orter att acceptera lösningen att ha en gemensam tvättstuga men inte egen tvättmaskin. Ålder och erfarenheter från tidigare boende kan också ha en stor inverkan på hur personer förhåller sig till tvättstugan. Yngre personer och individer som har bott i flerbostadshus under en längre tid har en större acceptans för att inte ha egen tvättutrustning. Personer som tidigare har bott i småhus är vana vid att ha egen tvättutrustning och har därför ofta det som ett krav på den lägenhet som de ska flytta till.

En problematik som har dykt upp i samband med egen tvättutrustning i lägenheterna, speciellt äldre byggnader, är att inte är anpassade för vibrationer och buller. Detta kan orsaka vantrevnad hos grannarna. Individuell tvättutrustning kan dessutom orsaka vattenskador för både lägenheten som har tvättutrustningen och lägenheterna som befinner sig intill och under den aktuella lägenheten.

Baserat på underlaget från litteraturstudien och de genomförda intervjuerna har effekter på individer, bostadsbolag och samhället sammanställts för gemensam tvättstuga jämfört med egen tvättutrustning i lägenheten. Jämförelser har gjorts dels mellan gemensam tvättstuga och egen tvättutrustning, dels gemensam tvättstuga jämfört med kombinationen av egen tvättutrustning och gemensam tvättstuga, Det sistnämnda är en vanlig kombination i hyresrättslägenheter idag. Aspekter som har ingått i analysen är: energieffektivitet, resursanvändning, komfort och flexibilitet, investeringskostnader och löpande kostnader, höjd hyra, risk för vattenskador, utrymmesbehov samt möjligheter att främja hållbart tvättbeteende. Analysresultatet presenteras även visuellt med hjälp av Energimyndighetens mervärdesmodell (Figur 1).

Figur 1: Visualisering av mervärden: Gemensam tvättstuga jämfört med egen tvättutrustning.  Grön färg = förbättring. Gul färg = oförändrat. Röd färg = försämrat. Grå färg = ej tillämpbart

Vidare har en kvalitativ jämförelse gjorts av ett urval av mervärden för en gemensam tvättstuga i jämförelse med egen tvättutrustning i varje lägenhet. Olika faktorer påverkar de boendes upplevelser och preferenser. Det finns flera möjliga beteendemässiga hinder som kan försvåra införandet av gemensamma tvättstugor i stället för egen tvättutrustning. De faktorer som ingår i analysen är: beslutsnytta, kostnader, hållbarhet samt mervärden.

Förstudierapporten finns att läsa på länken nedan