Energieffektiva flerbostadshus
Bakgrund och syfte
Fastighetsbranschen står inför en utmaning, där lägre energi- och elanvändning måste åstadkommas och dokumenteras. Boverkets byggregler (BBR 06) ställer sedan den 1 juli 2007 krav när det gäller byggnaders energianvändning, vilket innebär en skärpning såtillvida att resultaten i verklig byggnad numera gäller. Fler skärpningar är att vänta framöver.
Syftet med detta projekt har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter vad gäller energirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus. Dessa lösningar ska fungera under lång tid och ha litet underhållsbehov. Målet är att erfarenheterna dels ska kunna fungera som underlag för att finna och dokumentera sådana lösningar, dels ska kunna vara vägledande för åtgärder i befintliga hus.
Genomförande
Efterfrågningar har gjorts inom SABO-företagen, HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägare för att få in goda exempel på byggnader byggda 1992–2004. En blankett skickades ut till de företag som anmält sitt intresse och 11 byggnader valdes ut från de ca 20 inkomna svaren. Dessutom togs byggnaden Jöns Ols i Lund med som referens. Vid urvalet eftersträvades byggnader ur standardproduktion, dvs. byggnader som inte var extra påkostade i anslutning till någon bomässa eller något s.k. prestigeområde.
Tänkbara hypoteser för att förklara den låga (eller höga) energianvändningen bearbetades. Eftersom många faktorer påverkar energianvändningen är det viktigt försöka hitta de faktorer som går att påverka och har stor inverkan samt de som gör att man kommer nära ideala (projekterade) förhållanden. Exempel på framgångsfaktorer, förutom tekniska systemfaktorer som typ av ventilationssystem och återvinning, bör kunna finnas inom följande delområden:
- byggnadernas kvalitet
- idrifttagningen
- förvaltarorganisationen
Byggnaderna besöktes under en dag och följande mätningar genomfördes, där så var möjligt:
- stickprovskontroll av klimatskärmens kvalitet genom tryckprovning och termografering i några lägenheter
- kontroll av ventilationsflöden och inomhustemperatur i samma lägenheter
- besök i undercentral och fläktrum
Resultat och erfarenheter
Att energianvändningen skiljer sig åt mellan likadana byggnader är mer regel än undantag. Detta har en rad orsaker, t.ex. noggrannhet vid uppförandet av en byggnad eller precisionen vid injustering av husets installationer, men energianvändningen påverkas även mycket av boendevanorna.
För att undersöka skillnader mellan likadana hus har en metod inom denna studie varit att försöka likställa beteendefaktorer så långt möjligt, för att kunna hitta de skillnader i drift och förvaltning mellan byggnaderna som påverkar energianvändningen. Två likadana byggnader ingår i studien, där skillnaderna i energiprestanda är anmärkningsvärda. I de likadana byggnaderna i Malmkronan i Stockholm utgörs den stora skillnaden mellan byggnaderna främst av användningen av tappvarmvatten, vilken verkar vara mycket stor i hyresrättshuset (hus 2); den totala vattenanvändningen är nästan dubbelt så stor i detta hus som i bostadsrättshuset (hus 1).
Övriga uppmätta större skillnader i dessa båda hus gäller uppvärmningen, där underlaget dock inte riktigt räckte till för att fastställa orsaken, samt fastighetselen, där skillnaden troligen beror på tvättstugans användning. Om byggnaderna uppförts enligt de nya byggreglerna skulle tvättstugornas energianvändning kunna överföras till hushållsel. En korrigering för onormalt hög varmvattenanvändning borde därför kunna medges för hyresrätteshuset.
Cirka hälften av byggnaderna i studien klarar att hålla en lägre energianvändning än kravnivåerna i den nya byggnormen BBR 06. Byggnader med värmepump ligger som förväntat lågt när det gäller köpt energi, och de redovisade byggnaderna med värmepump har även förutsättning att klara de föreslagna kommande kraven för elvärmda byggnader (55/75 kWh/m2 för södra/norra klimatzonen).
En del anmärkningsvärda data har kommit fram, som inte kan förklaras tillfredsställande med den information som finns tillgänglig. Man kan inte avgöra om det är fel i byggnaden eller fel på mätaren.