Projektbenämning Klimatkrav i byggprocessen - erfarenheter från BeBo & Belok - Förstudie
Ansvarig Emma Karlsson, WSP
Kajsa Andersson, CIT
Projekttid 2018
Projekthistorik -

Bakgrund

Mycket pekar på att hela samhället har en stor omställning att göra, där mycket måste förändras inom en relativt kort tid, för att vi ska nå ambitionerna i Parisavtalet. 2017 tog riksdagen beslut om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och från 2018 har vi en klimatlag som ytterligare reglerar hur vi ska nå de globala och nationella klimatkraven. Inför klimatmötet i Paris tog regeringen initiativ till att starta plattformen Fossilfritt Sverige – för att skapa en gemensam kraft och samla alla samhällssektorer för att påskynda omställningen.

Bygg- och anläggningssektorn är en av de sektorer som var snabba att erkänna ansvar och sammanställa en färdplan med förslag på lösningar. Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg- och anläggningssektorn (Fossilfritt Sverige, 2018), undertecknades av branschföreträdare från Sveriges Byggindustrier, Skanska Sverige AB, NCC Building Sverige, Swerock AB, WSP Sverige AB och Chalmers Tekniska Högskola, och överlämnades till Stadsminister Stefan Löfven den 25 april 2018.

I färdplanen konstateras att behovet av klimatomställning kommer att innebära nya förutsättningar för branschen att driva affärer, med affärsmodeller som fokuserar på resurseffektivitet och samverkan över hela värdekedjan. För att ta ambitionen i färdplanen vidare från ord till handling har ett antal uppmaningar riktats specifikt till aktörerna i sektorn, allt ifrån politiker till aktörerna i bygg- och anläggningssektorn.

Uppmaningarna till Beställare är i denna färdplan följande:

  • Beakta klimatpåverkan i tidiga skeden av plan- och byggprocessen.
  • Ställ funktionsbaserade upphandlingskrav där innovativa lösningar med låg klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv premieras. Efterfråga och ge incitament för lägre klimatpåverkan i anbud.
  • Följ upp klimatkraven systematiskt, gör det kostsamt att göra fel och lönsamt att göra rätt.
  • Ställ krav på återanvändning av material om/när det är fördelaktigt ur ett livscykelperspektiv, till exempel vid renovering och masshantering.
  • Inför ett prekvalificeringskrav på att företagen ska ha ett klimatarbete eller -policy för att få lämna anbud, i synnerhet i större projekt som sker inom offentlig upphandling.

Uppmaningarna går i linje med det förslag Boverket överlämnade till regeringen den 15 juni 2018, i rapporten Klimatdeklaration av byggnader – Förslag på metod och regler. Förslaget som är en del av ett uppdrag som Boverket fick av regeringen under hösten 2017, innebär att regler med krav på klimatdeklaration av byggnader skall införas vid uppförande av byggnad. I ett första steg införs krav på en miniminivå av klimatdeklaration, som i ett nästa steg kan utökas, och att flerbostadshus och lokalbyggnader utgör de första byggnadstyperna att beröras av kravet.

Boverket som även ansvarar för Energideklarationerna, föreslår att uppgifterna från Klimatdeklarationerna skall sparas i Boverkets energideklarationsregister, med Boverket som ansvarig för tillsyn för båda deklarationskraven. Klimatdeklarationen föreslås följa standarden EN 15978 och definitionen av byggnadens livscykel i denna, och att klimatdeklarationen initialt skall beröra modulerna A1-A5. Boverket föreslår även att en nationell databas med generiska klimatdata för byggsektorn bör tas fram, med finansiering från staten. I rapporten bedöms att de nya reglerna kan vara på plats tidigast i januari 2021.

Klimatpåverkan är något som diskuterats inom branschen under längre tid. I förstudierapporten presenteras ett flertal parallellt pågående projekt där frågan berörs. För förstudiens räkning är det LÅGAN-projekt där olika metoder för hur klimatpåverkan från en byggnad kan beräknas har studerats.

Resultat

Förstudiens mål har varit att sammanställa hur medlemmarna i BeBo och Belok ser på möjligheterna att:

  • ta till sig de uppmaningar som ställs till beställarledet i bygg och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft,
  • vad de tycker om Boverkets förslag om lagkrav för klimatdeklarationer av byggnader,
  • deras erfarenheter av att redan nu arbeta med klimatkrav, samt
  • hur Energimyndigheten skulle kunna stötta i detta arbete framöver.

Telefonintervjuer har genomförts med ett urval av medlemsföretagen och några beställare utanför nätverken. Vid en workshop diskuterades intervjuresultaten med beställare, myndigheter och experter inom området för att ytterligare samla in erfarenheter och diskutera frågeställningar inom klimatkrav i byggprocessen.

Ämnesområdet som förstudien berör är komplext och relativt nytt för många. Endast en tredjedel av de intervjuade fastighetsägarna har rutinmässigt börjat ställa krav på att livscykelanalyser ska utföras i byggprojekt. De som redan idag ställer krav på livscykelanalyser har tydliga avgränsningar på vad som ska analyseras, där det vanligast förekommande är material i grund- och stomkonstruktion, och/eller klimatpåverkan kopplat till energislag vid val av uppvärmningssystem.

Det finns en oro bland fastighetsägarna att införande av klimatkrav i byggprojekt kan innebära en högre byggproduktionskostnad. Även om de flesta fastighetsägarna är positivt inställda till att arbeta med frågan, är det en majoritet som anser att det är svårt att se vilka nyttor klimatkraven kan medföra för det enskilda byggprojektet. Det finns ett stort behov av demonstrationsprojekt, för att visa upp både arbetsmetoder, nyttor och kostnader.

För att nå längre med att minska klimatpåverkan från byggprojekt anser fastighetsägarna generellt att det behövs styrmedel både i form av ”morötter” och ”piskor” då det i nuläget saknas tydliga incitament. Majoriteten av deltagarna i workshopen ansåg att lagstiftning är rätt väg att gå för att minska klimatpåverkan. Dock efterfrågas gränsvärden för utsläppsnivåer kopplat till Boverkets förslag om klimatdeklaration av byggnader för att deklarationen ska ge någon faktisk klimateffekt.

Drygt hälften av intervjudeltagarna ställer någon form av krav på återanvändning av material. Dock saknas ekonomiska incitament samtidigt som det behövs fler aktörer som tar hand om material för återanvändning. Att skapa cirkulära flöden i byggprojekt är en stor utmaning för branschen framöver.

Identifierade behov av fortsatt arbete finns bl.a. inom följande;

Vill du diskutera frågan vidare?

Under våren 2019 finns planer på att arbeta vidare med frågan, bland annat genom att tillsammans med olika aktörer i olika forum diskutera möjliga upplägg för gemensamma projekt. Ta gärna kontakt via länken nedan så kan vi diskutera frågan tillsammans.

  • att utvärdera och sammanställa referensprojekt,
  • utveckla riktlinjer för genomförande av LCA-studier så att resultat från olika byggnader kan jämföras,
  • utreda hur frågan kan hanteras i renoveringsprojekt,
  • kartlägga klimatnyttan per investerad krona för olika typer av produktval eller åtgärder,
  • ta fram riktlinjer för att sätta klimatkrav,
  • ta fram standardtexter för hantering av klimatfrågan i upphandlingar, avtal och beskrivningar,
  • utreda hur system för återvinning, återanvändning och cirkulära flöden kan utvecklas och
  • utreda hur materialsvinn kan minska.

Läs rapporten och bilagorna i sin helhet nedan:

Relaterad information och länkar

Är du fastighetsägare med lokalfastigheter, men intresserad i frågan? Läs mer om Beloks del av förstudien på www.belok.se och ta kontakt med ansvarig projektledare där.