Rekorderlig Renovering

Sigtunahems område Norrbacka är beläget i närheten av Märstas gamla centrum. Området innehåller ett 50-tal byggnader, uppförda i etapper mellan 1972 och 1973. Två byggnader har genomgått en Rekorderlig Renovering, Norrbackavägen 21 och 23. Byggnaderna är tvåvånings loftgångshus utan källare.

Energibesparing

Under oktober 2009 inleddes etapp 3 i Rekorderlig Renovering med mätningar av värme, el, vatten och fukt.

Den uppmätta energibesparingen i huset på Norrbackavägen 21, som hade F-ventilation, stannade på 37 kWh/m2,Atemp (22 %) vilket kan jämföras med det beräknade värdet på 62 kWh/m2,Atemp.

I huset på Norrbackavägen 23, som installerat FTX-ventilation, sjönk energi- användningen med 55 kWh/m2,Atemp (33 %). För detta hus hade man beräknat energibesparingen till 93 kWh/m2,Atemp.

Det har inte varit möjligt att få underlag till varför förväntad besparing inte uppnåtts. En förklaring är att det finns osäkerheter i de redovisade värdena på energianvändningen före renoveringen. Några andra orsaker är att el- användningen för drift av husen har ökat mer än beräknat, speciellt i huset med mekanisk frånluftsventilation, tappvarmvattenanvändningen har inte minskat lika mycket som antagits, FTX-aggregatets temperaturverkningsgrad har inte nått avsedd nivå och att inomhustemperaturen är högre än vad som antagits.

Lönsamhet

Alla individuella åtgärder, förutom golvisolering och installation av FTX, visade på positivt nuvärde.

De beräknade åtgärdspaketen visade också på positiva nuvärden med BeBos kalkylförutsättningar. Den beräknade besparingen behöver dock uppnås för att åtgärspaketet ska anses lönsamt.

Fuktrisker

Invändig tilläggsisolering medför en förändring av fukttillståndet för olika material i den befintliga ytterväggen. Material som finns på utsidan av hela eller delar av värmeisoleringen riskerar att få så låg temperatur under delar av året att det kritiska fukttillståndet överskrids. Konsekvensen kan under vissa omständigheter leda till mögelpåväxt som i sin tur kan leda till luktproblem. Speciellt ytterväggssyllarna och golvkonstruktionen identifierades som en potentiell risk för husen på Norrbackavägen. Därför utfördes en relativt omfattande fuktanalys innan renoveringen påbörjades och det planerades att göra mätningar under längre tid av fukttillståndet på dessa utsatta trädelar.

Det som inte uppmärksammats i den inledande analysen var att luftspalten innanför fasadteglet fyllts med karbamidskum någon gång på 1980-talet. Eftersom ingen dokumentation om att detta skulle ha utförts hade påträffats, kontrollerades inte luftspaltens tillstånd vid besiktningen av ytterväggen. Vid de fuktanalyser som gjordes utgick man från att det fanns en fungerande luftspalt i ytterväggarna.

Efter ombyggnaden uppmärksammades inneklimatbesvär. En noggrannare analys visade då att karbamidskummet nedfuktats, sannolikt av regngenomslag genom tegelfasaden. Fukten hade då orsakat mögelpåväxt på utsidan av ytterväggens vindskydd som utgjordes av en asfaboardskiva. Båda husen evakuerades mellan mars och juni 2011. Ytterväggarna fick rivas och byggas om och lägenheterna saneras innan återflyttning kunde ske.

Slutsatser

Det saknades dokumentation på att luftspalterna i fasaderna fyllts med karbamidskum. Detta hade sannolikt gjorts med avsikten all lösa tidigare problem med regngenomslag i tegelfasaderna. Konsekvensen har blivit att fukten till viss del stannat kvar i skum och även i utvändig boardskiva, där mögelpåväxt kunnat ske. Detta upptäcktes inte i samband med besiktning av konstruktionerna före åtgärder eftersom man inte gjorde ingrepp i väggarna för studera hela konstruktionen. En viktig slutsats är att mycket noggranna analyser av befintliga konstruktioner och vilka material som finns i dem alltid behöver göras innan man vidtar förändringsåtgärder. Det finns alltid en risk med att kombinera nya material med äldre vars egenskaper inte alltid är kända.

Utvärderingen understryker också behovet av en noggrann och väl dokumenterad idrifttagning och intrimning av värme- och ventilationssystemen. Det är nödvändigt att kontrollera att alla bör-värden uppnås under olika driftsförhållanden – helst under ett helt år. Då kan många fel upptäckas och åtgärdas tidigt och energibesparingen kunde troligen blivit betydligt större.

Ett stort problem har varit informationsöverföringen vid byte av personal. I detta fall har nästan all inblandad personal i bolaget bytts ut sedan projektet startade.