Rekorderlig Renovering

Eskilstuna Kommunfastighet AB

Ägare / Verksamhet / Kontakt

Eskilstuna Kommunfastighet AB

Projektdatum

2011

Etappfaser

/ /

Lagersberg är ett område i Eskilstuna, beläget ca 3 km från centralstationen. I området finns 432 st lägenheter fördelat på 23 st huskroppar. Området är byggt mellan åren 1969-1971, och det renoveras i etapper 2013-2016. Renoveringen i Lagersbergsområdet är indelad i fyra etapper:

Etapp 1: Fyra trevånings lamellhus (Hus 10, 12, 16 och 18) på Lagrådsgatan

Etapp 2: Sju trevånings lamellhus (Hus 4, 6, 8, 20-26) på Lagrådsgatan

Etapp 3: Kommande renoveringsetapp

Etapp 4: Kommande renoveringsetapp

Kommunfastigheter har genomfört ett flertal BeBo-projekt i området

Hus 10, 12, 16 och 18 (av Kommunfastigheter benämnt ”Etapp 1”) har genomgått hela processen Rekorderlig Renovering. I en förstudie 2012 togs förslag på energieffektiviserande åtgärder som skulle uppnå en 50 % energibesparing fram. Baserat på förstudien genomfördes ett antal renoveringsåtgärder 2012-2013 och energianvändningen har därefter följts upp under ett år, med avslut i september 2014. Projektet har sammanfattats i en slutrapport som färdigställdes i januari 2015, där 42 % energibesparing kan konstateras, något lägre än beräknat.

Under 2013 genomfördes ytterligare en förstudie, för hus 222  inom samma område. I denna förstudie utreddes förutsättningarna för att nå ännu längre med energieffektiviseringen. Målet var att komma ned i nära passivhusnivå, 45 kWh/m2,år, med kostnadseffektiva metoder. I förstudien ingick även att titta på förutsättningarna för att testa SFront, ett av de system för tilläggsisolering som var med i Teknikupphandlingen TURIK. Det åtgärdspaket som utreddes i förstudien kunde dock inte räknas hem som lönsamt. Kunskapen från förstudien utgör dock ett bra underlag för senare renoveringar. För mer information om förstudien se sammanfattning nedan eller läs bifogad förstudierapport i sin helhet .

Hus 222, ingick sedan som demonstrationsprojekt inom Teknikupphandlingen TURIK, med fullskaletest av SFront, ett av de system för tilläggsisolering som kom in i Teknikupphandlingens anbudsutlysning. I förstudien inför detta beräknades energianvändning efter åtgärd till ca 83 kWh/m2,år. Renoveringen genomfördes under 2013-2014 och uppföljningen avslutas under våren 2015. Projektet sammanfattas i en slutrapport under sommaren 2015. För information om Teknikupphandlingen se separat projektsida.

Hus 4, 6, 8, 20-26 (av Kommunfastigheter benämnt ”Etapp 2”) har genomgått hela processen Rekorderlig Renovering. I en förstudie 2012 togs förslag på energieffektiviserande åtgärder som skulle uppnå en 50 % energibesparing fram. Baserat på förstudien genomfördes ett antal renoveringsåtgärder 2013-2014 och energianvändningen har därefter följts upp under ett år, med avslut i april 2015. Projektet har sammanfattats i en slutrapport som färdigställdes i juni 2015, där 55-60 % energibesparing kan konstateras, något bättre än för etapp 1.

Slutrapporten för den första och andra utvärderade Etappen kan läsas i sin helhet i nedan pdf:er, samt är sammanfattade nedan.

 

Sammanfattade resultat från utvärderat RR-projekt – Etapp 1

Kommunfastigheters Etapp 1 (Hus 10, 12, 16 och 18) har genomgått hela processen Rekorderlig Renovering. Utgångsläget för områdets specifika energianvändning, dvs med fjärrvärme från en gemensam stor undercentral, var 187 kWh/m2Atemp. Konvertering till uppdelad primär fjärrvärme inklusive kulvertbyte genomfördes under 2010-2011, med en beräknad besparing på 12 kWh/m2Atemp, vilket betydde att utgångsläget för detta BeBo-projekt beräknades till 175 kWh/m2Atemp.

Följande energirelaterade åtgärder genomfördes mellan april 2012-mars 2013:

  • Utvändig tilläggsisolering av yttervägg och av vindsbjälklag
  • Renovering och utbyte av fönster, fönsterdörrar och balkongpartier.
  • Installation av ny FTX-ventilation.
  • Installation av solfångare
  • Installation av individuell varmvattenmätning och byte till snålspolande blandare.
  • Byte av trapphusbelysning

Energikostnaderna var i stort sett enligt budget. Byggkostnaderna däremot blev ca 2,3 Mkr dyrare än beräknat, varav ca 2 Mkr kan hänföras till att ett stort antal fönster fick bytas ut i stället för att renoveras. Tätning av otäta frånluftskanaler och samlingslådor tillkom också med ca 0,3 Mkr. Några av erfarenheterna Kommunfastigheter gjort under projektet kan sammanfattas i nedanstående punkter:

  • Extra tätning av befintliga samlingslådor och frånluftskanaler var tvunget att genomföras på grund av svårigheter vid injusteringen av luftflöden.
  • En stor andel av fönstren visade sig vara i så dåligt skick att de inte kunde renoveras utan fick bytas. I följande etapper har beslut tagits att byta alla fönster.
  • När den gamla värmeisoleringen tas bort är det viktigt att hinna isolera vindsbjälklaget innan det blir för kallt ute. I denna etapp hanns det inte riktigt med, vilket innebar klagomål från hyresgäster.
  • Installation av varmvattenmätning gav ingen besparing. I detta fall har tappvarmvattenanvändningen ökat succesivt.
  • Mer information till hyresgäster behövs.
  • Tilluftsdon får ej täppas till av hyresgästerna.  

Justerat för den ökade tappvarmvattenanvändningen och det något sämre utbytet av solfångarna har beräknad energianvändning i princip uppnåtts. Sett per m2Atemp uppmättes en specifik energianvändning av 98 kWh/m2 under mätperioden, vilket ska jämföras med beräknade 79 kWh/m2 och Kommunfastigheters interna mål på 90 kWh/m2. Förklaringarna utvecklas nedan.

Utan korrektioner har en energibesparing på ca 42 % uppnåtts. Efter renoveringen har antalet boende per lgh ökat med nästan en person i snitt, vilket förklarar att varmvattenanvändningen har ökat trots att individuell mätning och debitering (IMD) och installation av vattenbesparande armaturer genomförts för lägenheterna. Den beräknade besparingen på 12 kWh/m2 blev istället en ökning med 5 kWh/m2. Korrigerat för detta skulle beräknad specifik energianvändning i stället bli 96 kWh/m2, vilket endast är 2 kWh/m2 från uppmätt. Den ökade varmvattenanvändningen kan således förklara nästan hela skillnaden mellan beräknad och uppmätt energianvändning.

Solfångarnas uppmätta bidrag till tappvarmvattnet är ca 5,4 kWh/m2Atemp, vilket är ca 1 kWh/m2Atemp sämre än beräknat.

Sammanfattning från förstudie för ytterligare energieffektivisering av hus  222

Under 2013 då renoveringen av Etapp 1 (Kommunfastigheters benämning) var igång, genomfördes ytterligare en förstudie för att utreda förutsättningarna för att nå ännu längre med energieffektiviseringen. Målet för hus 222 var att komma ned i nära passivhusnivå, 45 kWh/m2,år, med kostnadseffektiva metoder. I förstudien ingick även att jämföra SFront-systemet från TURIK, mot traditionell tilläggsisolering och installation av FTX, samt kombinerat med ytterligare åtgärder.

I förstudien har ett antal delåtgärder studerats. Dessa har sedan paketerats i 3 olika åtgärdspaket med olika besparingspotential och kostnader. Åtgärderna som föreslagits är:

  • Installation av FTX med 90 % återvinning
  • Tilläggsisolering av fasad med 200 mm
  • Nya fönster med U-värde 0,9 W/m2K samt nya utfackningsväggar mot balkong
  • Tilläggsisolering av vind med 400 mm
  • Solfångare på taket
  • Solceller för fastighetsel
  • Spillvattenvärmeåtervinning med avloppsvärmeväxlare
  • Individuell mätning av varmvatten och nya energisnåla blandare
  • Kombination av FTX och tilläggsisolering av fasad med SFronts system
  • Termodynamisk styrning
  • Nytt radiatorsystem

Åtgärdspaketen beräknades ge en besparing på mellan 114 – 127 kWh/m2 år. Beräknad energianvändning efter åtgärdspaketen beräknades variera mellan 43,5 – 56 kWh/m2 år.

Kommunfastigheter har gjort beräkningar utifrån de tre åtgärdspaketen för att kunna komma fram till hur stor hyresökningen skulle bli i praktiken om paketen genomförs. I beräkningar ingår en totalrenovering av nytt kök med nya vitvaror, nytt badrum, genomgående trägolv och klinkers, tvättmaskin, torktumlare, nya ytskikt samt nya innerdörrar och garderober. I kostnaden ingår även att sätta in en hiss i ett av de fyra trapphusen. Kalkylen visar en hyreshöjning per lgh (3 ROK) på mellan 3800 – 4860 kr/månad beroende på åtgärdspaket.

Det mest lönsamma paketet innefattar alla åtgärder förutom tilläggisolering av tak och nya blandare. Kalkylen är gjord med en ett avkastningskrav på 4,9 % (vilket är lägre än vad Kommunfastigheters ägardirektiv på 5,5 % tillåter), och ger en hyreshöjning på nära 5000 kr/månad.

Slutsatsen av förstudien är att det är inte är ekonomiskt lönsamt att genomföra åtgärderna då Kommunfastigheter inte bedömer det möjligt att kunna hyra ut lägenheter på 3 ROK i detta område, till en hyra på nära 11 000 kr/månad.

Sammanfattade resultat från utvärderat RR-projekt – Etapp 2

Kommunfastigheters Etapp 2 (Hus 4, 6, 8, 20-26) har genomgått hela processen Rekorderlig Renovering. Utgångsläget för områdets specifika energianvändning, dvs med fjärrvärme från en gemensam stor undercentral, var 187 kWh/m2 A temp. Konvertering till uppdelad primär fjärrvärme inklusive kulvertbyte genomfördes under 2010-2011, med en beräknad besparing på 12 kWh/m2 A temp , vilket betydde att utgångsläget för Lagersbergsområdet beräknades till 175 kWh/m2 A temp. Uppmätta värden för de aktuella byggnaderna hamnade dock lägre, 150, 163, resp. 166 kWh/m2.

Följande energirelaterade åtgärder genomfördes mellan april 2013-april 2014:

  • Utvändig tilläggsisolering av yttervägg och av vindsbjälklag.
  • Utbyte av fönster och fönsterdörrar och bröstningspartier vid balkonger.
  • Installation av ny FTX-ventilation.
  • Installation av lägenhetstermostater.
  • Installation av solceller på tre byggnader.
  • Installation av individuell varmvattenmätning och byte till snålspolande blandare.
  • Byte av trapphusbelysning.
  • I en byggnad genomfördes en pilotstudie för ett system, SFront, där tilluftskanalerna lades utvändigt på ytterväggarna inbäddade i tilläggsisoleringen.

Resultaten visar att mer än en halvering (55-60 %) av byggnadernas värmebehov har uppnåtts. Uppnådd energiprestanda ligger något bättre än för etapp 1. Energibesparingen blev i stort sett som förväntad, förutom att tappvarmvattnet inte minskade som beräknat trots lägenhetsmätning och debitering. Åtgärdpaketet är lönsamt, även om Kommunfastigheters lönsamhetskrav inte uppnåddes. För SFront-systemet räcker inte energibesparingen för den tjockare ytterväggsisoleringen till för att göra systemet lönsamt ur strikt energisynpunkt. Andra motiv för att använda metoden kan komplettera och ändå göra metoden attraktiv, t.ex. möjlighet till kvarboende och platsbrist för tilluftskanaler.

Några av erfarenheterna Kommunfastigheter gjort under projektets andra etapp kan sammanfattas i nedanstående punkter:

  • Alla fönster byttes i denna etapp på grund av tidigare erfarenheter och det dåliga skicket. Hyresgästerna upplevde en tystare och varmare inomhusmiljö. Dock stöds inte detta av enkätsvaren.
  • Tilläggsisoleringen och ny injustering har minskat värmetillförseln i entréhallar vilka då blivit kallare. Det blev då kallt på golvet i sovrum ovanför de indragna entréerna. Kommunfastigheter avser åtgärda detta i efterhand.
  • Även i denna etapp hanns det inte riktigt med att isolera vindsbjälklaget innan det blev för kallt, vilket innebar klagomål från hyresgäster. När den gamla värmeisoleringen tas bort är det viktigt att hinna isolera vindsbjälklaget innan det blir för kallt ute. I etapp 3 hade detta åtgärdats.
  • Trots extra tätning av samlingslådor och frånluftskanaler förekom fortfarande svårigheter vid injusteringen av luftflöden. I kommande etapp 3 byts mer av tilluftkanalerna ut och en noggrannare injustering avses genomföras.
  • Drag från tilluftsdon har tidigare medfört igentäppning av hyresgästerna. I denna etapp kompletterades tilluftsdonen med en horisontell plåt bakom radiatorerna, vilken fördelade luftflödet åt sidorna för att minska dragproblemet
    ovanför. Detta har upplevts positivt av hyresgästerna.
  • Installation av varmvattenmätning och vattenbesparande armaturer ger mindre och mer varierande besparing än förväntat. I detta fall har dock tappvarmvattenanvändningen inte ökat som i första etappen, men besparingen är betydligt mindre.  

En grov bedömning av producerad solel indikerar att endast ca 30 % direkt kommer byggnaderna tillgodo, resten exporteras ut på elnätet. Tillgodogjord solel hamnar då i storleksordningen 4 kWh/m2 A temp för resp. solcellsbyggnad, dvs ca 2 kWh/m2 A temp utslaget på hela etapp 2.